Studiens syfte är att genom en litteraturstudie undersöka psykosociala riskfaktorer till ungdomsbrottslighet. Riskfaktorer som undersöks är individuella attribut, familjeförhållanden, individens egna psykiska förutsättningar, betydelsen av skolgång samt vänner och grupptillhörighet. Då fokus ligger på individen, kommer studien att analyseras utifrån sociala och utvecklingspsykologiska teorier. Forskare i psykologi och kriminologi förklarar att bakomliggande orsaker till att individen begår brott i ung ålder, måste förstås i ett sammanhang med fler faktorer i beaktande, exempelvis individuella egenskaper, men även villkor och erfarenheter i förhållande till dennes miljö. I annan mening krävs det mer än en riskfaktor för att ett brottsligt beteende ska formas, men de betonar däremot att en enda riskfaktor även kan härleda till en utveckling av fler. Viktigt att belysa är också att sammansättningen av faktorer inte är identiska för varje individ. Ungdomsbrottsligheten kännetecknas av ett reaktivt kriminellt tänkande, vilket innebär att brott i hög utsträckning begås impulsivt och oplanerat. Andra konstaterade riskfaktorer är ungdomens familjeförhållanden. Att leva i en dysfunktionell familj, präglad av konflikter mellan syskon, otydlig hierarki mellan barn- och föräldraroll, våld i hemmet samt föräldrar med beroendeproblematik av olika substanser och psykiska bekymmer, ökar sannolikheten med 86% för ungdomar att begå våldsbrott. Vidare har det konstaterats att egenskaper såsom spänningssökande, impulsivitet, svårhanterlig aggression, brist på motivation till studier och ambitioner för livet, utgör en riskfaktor för att falla i kriminaliteten. Att ha en ADHD diagnos har också visat sig vara en sårbarhet och cirka var femte interner i den svenska kriminalvården har diagnosen. Även en hög skolfrånvaro och misslyckande med studier är förknippat med en individs uppvisande av våldsamt och kriminellt beteende. Faktum är ungdomar redan inom 12 månader utan skolgång uppvisar ett normbrytande beteende. Slutligen är influenser från vänner avgörande när barnet når tonåren. Att umgås med någon som begår brott utgör en stor riskfaktor för att själv hamna i ungdomsbrottsligheten. / The aim of this literature study is to research the psychosocial (risk) factors behind juvenile criminality. Researchers in psychological and criminological fields explain that, the underlying factors that lead an adolescent to criminality, need to be analysed through multidimensional lenses, since there are several factors leading to juvenile criminality. Usually, there is more than one factor that leads to juvenile delinquency, nevertheless, researchers claim that a single risk factor can also lead to the development of other factors, hence, leading young people to commit crime. It is also important to highlight that the combination of factors is not identical to every individual. Juvenile criminality is characterised by reactive criminal thinking, therefore, crimes are largely committed impulsively and unplanned. Moreover, other established risk factors are the family circumstances of the adolescent. The probability of adolescents committing crime, increases by 86% when living in an environment that is characterised by a dysfunctional family, dominated by sibling conflicts and unclear hierarchy between parents and children, violence in the home, and parents with drug addictions and psychological instability. Furthermore, it is proven that characteristics, such as, sensation seeking, impulsiveness, aggression, lack of educational motivation and lack of life ambitions, are also risk factors for falling into crime. Additionally, having an ADHD diagnosis has also been shown to be a vulnerability and about every fifth inmate in the Swedish prison system has the diagnosis. Moreover, school absenteeism and failure to study are also associated with an individual's display of violent and criminal behavior. In fact, adolescents who have been 12 months without schooling, show a norm-breaking behavior. Finally, the influence of friends is crucial when the child reaches adolescence. Hence, spending time with someone who commits a crime is a major risk factor for the individual to fall into juvenile delinquency.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-43093 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Badali, Sara |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1118 seconds