Syftet med denna uppsats är att identifiera hur diskursen om gentrifiering framställs i tidningsmedier, där Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel på en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillämpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier angående urbanitet och social stigmatisering. Här tillämpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn på etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rätten till staden. Analysen består av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och främst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsäljning av hyresbostäder, skapandet av en ny medelklass, och populärkulturella trender. Resultatet indikerar även att det inte finns någon homogen förståelse för huruvida gentrifiering är någonting negativt eller positivt i sig. Dock finns det en klar förståelse om att stadsdelens ekonomiska utveckling har förändrat platsen som sådan, vilket bemöts med blandad respons. / The purpose of this essay is to identify how the discourse about gentrification is produced in Swedish newspapers, where Södermalm in Stockholm is a typical example of a place that is considered to be gentrified. The study was conducted through critical discourse analysis, using Faircloughs guidelines and a theoretical framework consisting of sociological theories on urbanity and social stigmatization. The essay applies Georg Simmel’s and Pierre Bourdieu's theories on city life, habitus and cultural capital, Norbert Elias's view of established and outsiders and David Harvey's formulation of the right to the city. The analysis consists of ten newspaper articles published in the Swedish newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Metro, Mitt i Södermalm, and Svenska Dagbladet. The results indicate that gentrification is seen as a class-related urbanization process which takes shape through sales of rental units, the creation of a new middle class and popular cultural trends. The results also indicate that there is no uniform understanding of whether gentrification is negative or positive. Nevertheless there is an understanding that the district's economic change has altered the site, which is met with mixed responses.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-26246 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Karström, Tobias, Stymne, William |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds