Syftet med studien är att synliggöra elevers upplevelser av de enligt samtida forskning fyra mest frekventa metoderna som används i undervisningen om etik inom religionskunskap i årskurs 4–6. Metoderna syftar till att utveckla elevernas reflektion- och resonemangsförmåga. För att besvara studiens syfte har metoden didaktiskt experiment samt fokusgruppsintervju där fem elever från årskurs fem medverkat. Studien är kvalitativ och utgår ifrån den sociokulturella teorin. Resultatet visar att eleverna valde metoderna fyra-hörn och samtal som favoritmetod. Elevernas upplevelser av de andra metoderna var att metoden samtal kopplat till film var svår på grund av att klippet eleverna tittade på var kort och därmed var det svårt att hinna skapa sig en uppfattning om karaktären. Metoden etiska dilemman var uppskattad därför att eleverna föredrog att ha en händelse att relatera till och utgå ifrån. Eleverna ansåg att det både var positivt och negativt att höra varandras tankar, negativt för att man kunde luta sig tillbaka och bara hålla med men positivt för att man fick nya sätt att tänka på när man hörde sina kompisars tankar. När det kommer till elevernas upplevelser gällande vilken metod som öppnade upp för reflektion och resonemang svarade eleverna metoden etiska dilemman. / The purpose of this study is to make the pupils experiences of the four most frequent methods according to contemporary research used in the teaching of ethics in religious studies for the grades 4–6. The methods aim to develop the students’ reflection and reasoning ability. To answer the purpose of this study, the method did didactic experiment and as well as focus group interview where five pupils from grade five participated. The study is qualitative and is based on sociocultural theory. The result shows that the pupils chose the four-corner method and conversation as a favourite method. The pupils’ experiences of the other methods were that the method of conversation linked to film was difficult because the clip the students were watching was short and thus it was difficult to get an idea of the character. The ethical dilemma method was appreciated because the pupils preferred having an event to relate to and base on. The pupils felt that it was both positive and negative to hear each other’s thoughts, negative for being able to sit back and just agree but positive for being given new ways of thinking when hearing their friends’ thoughts. When it comes to the pupils experiences regarding which method opened up for reflection and reasoning, the pupils answered the method ethical dilemma.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-49870 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Holmgren, Malin |
| Publisher | Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1309 seconds