Studien syftar till att öka kunskapen om hur förskollärare i förskolan definierar och arbetar med kränkande behandling mellan barnen. I studien har kvalitativa intervjuer använts som metod för att få svar på hur förskollärare definierar kränkande behandling, vilka strategier som använts när kränkningssituationer uppstår och hur förskollärare arbetar för att motverka och förhindra att kränkningar sker mellan barnen i förskolan. Intervjuerna genomfördes på 3 olika förskolor med 5 förskollärare. Resultatet visar att förskollärare har en samstämmig definition om vad kränkande behandling innebär, och att det är mottagarens reaktion som avgör om det är en kränkande behandling eller inte. De poängterar även vikten av närvarande förskollärare i samspelssituationer. Är förskollärare närvarande kan kränkningarna upptäckas och hanteras i stunden. Orsakerna som beskrivs till varför kränkningar sker, är att barnen inte känner varandra nog väl och därför testar gränserna. Det beskrivs även att det kan handla om ett maktbeteende, och arbetslagets kommunikation och förhållningssätt till kollegor. För att förebygga och motverka kränkande behandling beskriver förskollärarna att det är viktigt att arbetslaget har en god kommunikation. Kommunikationen och hur kollegor talar till varandra speglar av sig på barnen. De beskriver vidare att om det är en god samvaro i gruppen så minskar risken att kränkningar uppstår.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-77731 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Eriksson, Linda |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds