Studiens syfte är att undersöka hur matematiklärare på lågstadiet resonerar kring och ger uttryck för inkluderande lärmiljö för elever i matematiksvårigheter. Fokus i studien ligger på att undersöka hur lärare resonerar kring matematiksvårigheter, vad inkluderande lärmiljö innebär för matematikläraren samt hur matematikläraren skapar inkluderande lärmiljöer. Relationellt perspektiv och individperspektiv används som teoretisk analysram. Relationellt perspektiv innebär att svårigheten uppstår i mötet mellan elev och omgivning. Det innebär att arbetet blir att anpassa omgivningen för att förbättra elevens förutsättningar. Ett relationellt perspektiv innebär vidare att lösningarna är långsiktiga. Eleven beskrivs vara i en svårighet. Ett individperspektiv utgår från att eleven är bärare av en svårighet på grund av exempelvis en diagnos eller svåra hemförhållanden. Arbetet här innebär att påverka elevens situation genom till exempel medicinering eller särskild undervisningsgrupp. Lösningarna i detta perspektiv tar inte hänsyn till lärmiljön. Eleven beskrivs vara med en svårighet. I studien används dessa perspektiv för att tolka det lärarna uttrycker för att se om deras resonemang kan upplevas vara relationella eller ha ett individperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med matematiklärare på lågstadiet. Intervjutypen som användes var den semistrukturerade. Utifrån denna typ skapades en intervjuguide där frågor grupperades efter studiens frågeställningar. Intervjuerna föregicks av ett missivbrev som lämnades ut till rektorer vid fyra skolor. I dessa missivbrev framkom det hur studien har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna. Studiens resultat visar att lärare kan uppfattas vara kategoriska i sina åtgärder. Lärarna kan uppfattas relationella i hur de uttrycker sig kring inkluderande lärmiljö. Lärarna tycks ha en vilja att vara relationella men att det inte alltid syns i deras utförande. Resultatet visar vidare att lärare har svårt att veta vad matematiksvårigheter är eller hur det identifieras. Däremot har de hade generellt god kunskap om lärmiljöer. Den gemensamma definitionen på inkluderande lärmiljö var för lärare att alla elever ska kunna delta. När lärare resonerar kring arbetet för att alla elever ska kunna delta skiljer sig svaren åt. I resultatet presenteras att lärare kan behöva fortbildning i metoder för att arbeta inkluderande och hur de kan reflektera över sin undervisning. Gemensamt för samtliga lärare visade sig vara att de reflekterade över den pedagogiska lärmiljön medan den sociala och den pedagogiska lärmiljön inte nämndes i lika stor utsträckning. Detta kan för speciallärare och specialpedagoger tyda på ett viktigt arbetsområde att arbeta med på skolor, att stötta lärare i att se till hela lärmiljön för att arbeta främjande och förebyggande kring matematiksvårigheter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-89980 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Bengtsson, Irene, Lindqvist, Caroline |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds