Syftet med studien är dels att undersöka och få en större uppfattning om hur lärare upptäcker elever som har en särskild begåvning i matematikämnet. Men även undersöka hur lärare utmanar och stimulerar elever med särskild begåvning i matematikundervisningen. Enligt Skolverkets undersökning beräknas 5% av Sveriges skolelever vara särskild begåvade men studier som är gjorda av andra forskare visar att särskilt begåvade elever inte fått tillräckligt stöd för att de ska kunna utveckla sin fulla kunskapspotential, vilket grundar sig i att de inte har blivit uppmärksammade och identifierade som särskilt begåvade av lärarna (Persson, 2010). I en forskningsstudie kom det fram att lärare kan bli osäkra på deras ämneskunskaper i jämförelse med vad eleverna redan kan. Vidare menar hon att detta kan leda till att dessa lärare förminskar elevernas förmågor när de ser att de kan mer än dem själva. De teoretiska ramverken som denna studie förhåller sig till är forskaren Renzullis egna teori om identifiering av särskild begåvade som han kallar för The three conception of giftedness och differentieringsmetoden som forskaren och författaren Liljedahl benämner ABC-metoden. Till studien har en kvalitativ metod använts och undersökningen genomfördes genom digitala semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma matematiklärare från olika grundskolor runt om i landet. Den insamlade data har genom en tematisk analys bearbetats och det visar att matematiklärarna som deltog använde egna observationer och iakttagelser i undervisningen för att upptäcka särskilt begåvade elever. Den mest vanliga metoden som lärare använde för att identifiera elevernas kunskapsnivå är genom att testa av dem i olika moment i matematiken för att veta varifrån de ska utveckla sin kunskap ännu mera. Iakttagelserna var baserade på lärarnas egna kunskaper om hur en särskilt begåvad elev ter sig, vilka egenskaper de har och hur de beter sig i undervisningen. Vidare visar studien att matematiklärarna som deltog i undersökningen hade ett tillvägagångssätt för att utmana särskilt begåvade elever. Detta i form av accelerering och berikning som till exempel att ge dem extra material, låta dem arbeta i matematikböcker för högre årskurser eller låta dem vidareutveckla sina befintliga kunskaper inom ett matematisk område med hjälp av digitala verktyg, så som programmering. / The purpose of the study is to get a deeper understanding of how teachers discover gifted pupils mathematics in Swedish primary schools. But also how teachers challenge and stimulate gifted pupils in mathematics. According to Skolverket it have been discovered that 5% of Sweden's school pupils are gifted, but according to a study it shows out that gifted pupils have not received enough support to develop their giftedness, and that is because of that they have not been identified as gifted by their teachers. Another study shows that teachers can become unsure of their knowledge in comparison to what the gifted students know. Due of that it can lead to these teachers diminishing the pupils' abilities, when they see that the gifted pupils can solve more advanced math tasks than themselves. The theoretical approach from this study is Renzulli's own theory in order to identify the gifted pupils, which he calls The three conception of giftedness and also a differentiation method from Liljedahl which is called the ABC method. A qualitative method has been used for the study and the survey was carried out through digital semi-structured interviews of five mathematics teachers from different primary schools around the country. The collected data has been processed through a thematic analysis and it shows that the mathematics teachers who participated in this study uses their own observations to discover particularly gifted students. The observations were based on the teachers' own knowledge of how a particularly gifted student behaves, what character they have and how they behave. The most common method that teachers used when they want to see how long their gifted pupils have come in their knowledge is by testing them in different areas of mathematic and therefore develop their knowledge even more. Furthermore, the study shows that the mathematics teachers who participated in the survey had a teaching method in order to challenge the gifted pupils. The teaching method is that they use acceleration and enrichment, such as giving them extra material, letting them work in mathematics books for higher grades or developing their existing knowledge furthermore with digital tools.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-98038 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Bakhtyar Ismail, Danya |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds