<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa gymnasielever har. Därutöver är syftet att reliabilitetstesta det kunskapsprov som utformats och använts i undersökningen. De frågeställningar som skall besvaras är:</p><p>Vad kan elever på gymnasiet om hälsa?</p><p>- Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna i de olika årskurserna?</p><p>- Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna på de olika gymnasieprogrammen?</p><p>Hur hög reliabilitet har det kunskapsprov som använts, det vill säga, hur tillförlitliga är de resultat som framkommit av undersökningen?</p><p>Metod</p><p>En kunskapsmätning på John Bauer gymnasiet i en storstadskommun har utförts där 219 elever i årskurs ett och årskurs två medverkade. Av dessa svarade 141 elever på ett prov med tjugo kunskapsfrågor inom områdena fysisk aktivitet, kost och allmän hälsa. Resultaten har därefter analyserats i både Excel och statistikprogrammet SPSS, där även reliabilitetstestet av provet utförts. Efter reliabilitetstestet skapades ett nytt index ”Sammanfattande kunskap” och resultat beräknades även utifrån detta test.</p><p>Resultat</p><p>Medelvärdet för samtliga elever låg på 11,61 antal rätta svar av tjugo möjliga på kunskapsprovet, med standardavvikelsen 2,89. En viss tendens till högre kunskap inom området kost kunde urskiljas. Inga direkta skillnader kunde ses mellan vare sig de olika årskurserna eller de olika gymnasieprogrammen. Dock kan en tendens till en högre kunskapsnivå på entreprenörsprogrammet ses. Efter utfört reliabilitetstest visade sig reliabiliteten på kunskapsprovet som helhet endast uppgå till 0,525. Det nya indexet ”Sammanfattande kunskap” gav en reliabilitet på 0,669 och dess resultat visade inte heller på några direkta skillnader mellan årskurserna eller de olika gymnasieprogrammen</p><p>Slutsats</p><p>Resultaten av denna undersökning och även tidigare forskning visar att kunskapen om hälsa generellt är relativt låg. Forskning visar olika svar gällande sambanden mellan kunskap och verkligt beteende, där en del menar att kunskap direkt kan påverka beteenden medan andra menar att andra faktorer också måste in för att en beteendeförändring skall kunna ske. Oavsett vilket samband som finns mellan kunskap och verkligt beteende kan det konstateras att folkohälsan är ett stort problem i samhället och något måste göras åt det, frågan är vad som bör göras och vem som bör göra det. Är det verkligen kunskap det är brist på eller ligger problemet någon annanstans?</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study is to investigate what knowledge students in upper secondary school have within the field of health. In addition to that the aim is to check the reliability of the test, which has been designed and used in the investigation. Problems to be answered are:</p><p>What do students in upper secondary school know about health?</p><p>- Do any differences in knowledge occur between the students in the different grades?</p><p>- Do any differences in knowledge occur between the students in the different programs?</p><p>How high is the reliability of the test used in this investigation, i.e. are the results in this investigation trustworthy?</p><p>Method</p><p>A test at the upper secondary school of John Bauer in a municipality of a big city has been accomplished, where 219 students in year one and year two have contributed. Out of these 141 students answered a test consisting of twenty questions of knowledge within the fields of physical activity, nutrition and general health. The results were analyzed in both Excel and the statistic programme SPSS and there has the test of reliability also been performed. After the test of reliability a new index “Summary of knowledge” was created and new results from this index were computed.</p><p>Results</p><p>The mean for all students was 11,61 number of right answers out of twenty possible on the test, with a standard deviation of 2,89. A tendency to a higher level of knowledge within the field of nutrition could be seen. No clear variances between the different grades or the different programs could be seen, although a trend to a higher level of knowledge in the programme of contractors could be seen. The test of reliability for the entire test showed a reliability of only 0,525. The new index “Summary of knowledge” gives a reliability of 0,669 and its results neither show any clear variances between the grades or the different programs.</p><p>Conclusions</p><p>The results from this investigation, together with previous research, shows that the knowledge of health is relatively low. Research shows different answers within the correlation between knowledge and actual behaviour, where some people means knowledge directly can affect behaviour, and some means other factors are needed as well to create a change of behaviour. No matter which correlation can be seen between knowledge and actual behaviour, it can be stated that the public unhealthy is a big problem in the society and something has to be done. The question is what shall be done, and who shall do it. Is the lack of knowledge the actual problem or is the problem something else?</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:gih-200 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Lindeman, Mireille |
| Publisher | Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
| Relation | C-uppsats Hälsopedagogprogrammet, ; 25:2007 |
Page generated in 0.0022 seconds