Since its emergence in the late 1960s, mechatronics has become well-established as an academic subject, and is now researched and taught at a large number of universities worldwide. The most widely-used definition of the subject today is centered on the synergistic integration of mechanical engineering, electronics, and intelligent computer control. The aim of this thesis is to work between the disciplines of engineering education and mechatronics to address both the question of the identity of the subject of mechatronics and the ways in which this identity can be reflected in the practice of mechatronics education. Empirical data from the literature is supplemented with further data from four case studies with approaches varying from exploratory case studies and ethnographic in-depth studies to explanatory studies with an action research based approach. The process and results of the investigation can be divided into three aspects. Firstly, analysis of the subject of mechatronics shows that its identity is thematic and its legitimacy is functional, implying that the selection and communication of the subject ought to be exemplifying and interactive respectively. Secondly, and following this analysis, the concept of international collaboration is used as the implementation for the first two case studies. The results of these studies show a relationship between collaborative projects and enhanced disciplinary learning and skills, increased awareness of cultural differences, and improved motivation. Another potential implementation, experimental learning, is then tested in two action research based studies focusing on fast prototyping and individual access to laboratory equipment. Mechatronics is a special subject, not easily understood or taught. To be mechatronic is to be synergistic, and to be synergistic generally demands expertise in all underlying subjects. The conclusion of this thesis is that this requires a non-traditional education where the focus is on training rather than studying, coaching rather than teaching, experimenting rather than reading, working together rather than apart, and being mechatronic rather than studying mechatronics. / Mekatronik som ämne uppstod under 1960-talets senare del och har sedan dess etablerats som akademiskt ämne som beforskas och undervisas på ett stort antal universitet runt om i världen. Den idag mest utbredda definitionen av ämnet fokuserar på synergi och synergistisk integration av maskinteknik, elektronik och intelligent datorstyrning. Målsättningen med denna avhandling är att bidra till forskning i området mellan de två fälten ingenjörsutbildning och mekatronik. Forskningsfrågan behandlar identiteten hos ämnet mekatronik och hur denna identitet kan återspeglas i undervisningens praktik. Empiriskt material för denna avhandling har hämtats från litteraturen tillsammans med fyra fallstudier. Forskningsmetodiken i fallstudierna har varierats från utforskande fallstudier och etnografiska djuplodande studier till förklarande studier med en aktionsforskningsansats. Studien och resultaten därutav kan delas in i tre delar. Den första delen behandlar ämnet mekatronik och visar att ämnets identitet är tematisk och att legitimiteten är funktionell. Detta innebär att ämnets selektion och kommunikation bör vara exemplifierande respektive interaktiv. I den andra delen används denna definition för studier av internationellt samarbete i mekatronik, vilket utgör basen för de två första fallstudierna. Resultaten från dessa studier visar på en relation mellan det internationella samarbetet och ett ökat disciplinärt lärande, ökad medvetenhet om kulturella skillnader samt en ökad motivation. Den tredje delen relateras till ytterligare en tänkbar implementation av definitionen, en idé om experimentellt lärande. Denna prövas i två studier baserade på aktionsforskning som behandlar snabb prototypframställning och individuell tillgång till avancerad laborationsutrustning. Mekatronik är ett speciellt ämne, inte helt enkelt att förstå eller undervisa. Att vara mekatronisk innebär att vara synergistisk, och att vara synergistisk kräver vanligtvis expertkunskap i de underliggande områdena. Resultatet av denna avhandling är att detta kräver en icke-traditionell undervisning där fokus är på träning snarare än studerande, handledning och guidning snarare än undervisning, experimenterande snarare än läsning, arbete tillsammans snarare än individuellt och att vara mekatronisk snarare än att studera mekatronik. / QC 20100609
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-569 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Grimheden, Martin |
| Publisher | KTH, Maskinkonstruktion (Avd.), Stockholm : KTH |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Trita-MMK, 1400-1179 ; 2006:01 |
Page generated in 0.0028 seconds