Idag är forskningen om sexmissbruk som diagnos uppdelad i två läger: de forskare som anser att diagnosen finns och bör existera och de som anser det motsatta. Diagnosen är inte erkänd i vare sig Diagnostic Statistic Manual (DSM) eller International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD). Trots denna polarisering inom forskarvärlden finns det människor som söker hjälp för sagda typ av problematik och människor som erbjuder hjälpen. Syftet med studien är att få veta hur behandlare ser på diagnostiseringens vara eller icke vara och hur de arbetar med klienterna med problematiken. För att undersöka ämnet tillfrågades fyra respondenter i landsting samt kommunal och privat regi. Att arbetet fungerar trots att tillståndet inte är medikaliserat, på samma vis som till exempel alkoholberoende, framgick tydligt. Ofta resonerade respondenterna kring att se hela människan och om vikten av att arbeta på djupet, vilket gör att kategoriseringar och sjukdomstänk blir överflödigt i behandlingen. En kvalitativ intervjumetod och fallbeskrivningar att resonera kring utgjorde mätinstrumenten. Beskrivningen av missbrukspersonligheten och missbruksteori har använts i syfte att jämföra eller dra paralleller till andra, erkända, missbruk. Vi har gjort en ansats att förstå det komplexa ämnet som är den sexuella hälsan delvis med grund i socialkonstruktionismen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-137598 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Hällgren, Linn, Pedersen, Nils |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds