No description available.

Idag är forskningen om sexmissbruk som diagnos uppdelad i två läger: de forskare som anser att diagnosen finns och bör existera och de som anser det motsatta. Diagnosen är inte erkänd i vare sig Diagnostic Statistic Manual (DSM) eller International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD). Trots denna polarisering inom forskarvärlden finns det människor som söker hjälp för sagda typ av problematik och människor som erbjuder hjälpen. Syftet med studien är att få veta hur behandlare ser på diagnostiseringens vara eller icke vara och hur de arbetar med klienterna med problematiken. För att undersöka ämnet tillfrågades fyra respondenter i landsting samt kommunal och privat regi. Att arbetet fungerar trots att tillståndet inte är medikaliserat, på samma vis som till exempel alkoholberoende, framgick tydligt. Ofta resonerade respondenterna kring att se hela människan och om vikten av att arbeta på djupet, vilket gör att kategoriseringar och sjukdomstänk blir överflödigt i behandlingen. En kvalitativ intervjumetod och fallbeskrivningar att resonera kring utgjorde mätinstrumenten. Beskrivningen av missbrukspersonligheten och missbruksteori har använts i syfte att jämföra eller dra paralleller till andra, erkända, missbruk. Vi har gjort en ansats att förstå det komplexa ämnet som är den sexuella hälsan delvis med grund i socialkonstruktionismen.

Sexuell hälsa är ett område som faller innanför ramen för arbetsterapi. Trots detta är det inte en självklarhet att tala om sexuell hälsa, varken under utbildningen eller med klienter. Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska yrkesverksamma arbetsterapeuters samt arbetsterapeutstudenters perspektiv kring klienters sexuella hälsa. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt och vid huvudsökningen användes databaserna APA PsycInfo, Cinahl samt SocINDEX. Slutligen granskades samt analyserades sju vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att de flesta deltagarna upplevde att sexuell hälsa var en del av arbetsterapi men att de sällan talar om det med sina klienter. Detta berodde bland annat på kunskapsbrist, komfortnivå, kön, klientfaktorer och arbetsmiljön. Slutsatser som kan dras utifrån litteraturöversikten är att mer kunskap kring ämnet sexuell hälsa är nödvändigt och arbetsterapeuter måste bli mer bekväma med att adressera sexuell hälsa, oavsett klientfaktorer, för att upprätthålla en holistisk vård.

Syftet med studien var att analysera framställningar om sexuell hälsa/ohälsa hos professionella i specialiserade verksamheter inom sexologi samt analysera vilka normer som framträder i deras berättelser. Studien genomfördes i diskursanalytisk anda där empirin samlades in med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer. Studien vilar på de teoretiska utgångspunkterna; normkritisk pedagogik och teorin om sexuella skript. Empirin visar att många fenomen läggs in i begreppen sexuell hälsa/ohälsa, så som tillfredsställelse, könsidentitet, sexuell identitet, acceptans, lidande, upptagenhet, konsekvenser. I empirin framställs normalpopulationen som norm, men de professionella framställer också normer i liten utsträckning utifrån ett heteronormativt perspektiv. Svårigheten att tala om sexologiska frågor synliggörs också i studien.

Bakgrund: Bröstcancer är ett folkhälsoproblem som i Sverige drabbar cirka 9000 kvinnor årligen. Mastektomi är en behandling mot bröstcancer som orsakar stress, sorg och ångest vilket kan leda till en negativ självbild och minskad livskvalitet. Sexuell hälsa har betydelse på kvinnors generella livskvalitet och bör uppmärksammas. Syfte: Syftet var att belysa den sexuella hälsan hos kvinnor som har genomgått mastektomi efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie med en induktiv ansats, där fem artiklar var kvalitativa och sex var kvantitativa. Resultat: Tre kategorier identifierades: Kroppsuppfattningens betydelse för sexuell hälsa efter mastektomi, värdet av en förtroendefull intim relation för att återfå och bibehålla sexuell hälsa efter mastektomi och betydelsen av stöd för återhämtning från sexuell ohälsa efter mastektomi. Kvinnor som genomfört en mastektomi upplevde sexuell ohälsa i förhållande till en förändrad kroppsbild. Minskad vaginal lubrikation, smärta vid samlag och minskad sexuell lust var några av flertal problem som kvinnorna upplevde. Stöd från anhöriga och vården var väsentligt för en snabbare återhämtning. Konklusion: Kvinnor upplevde att kroppen förändrades, vilket leder till sexuell dysfunktion och sexuell ohälsa. Kvinnorna behövde ensamtid för återhämtning samtidigt som stödet från anhöriga var avgörande för läkningsprocessen. Forskning och kunskap kring sexuell ohälsa är bristande och bör uppmärksammas av hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Breast cancer is a public health problem that in Sweden affects approximately 9,000 women annually. Mastectomy is a treatment for breast cancer that causes stress, sadness and anxiety, which can lead to a negative self-image and reduced quality of life. Sexual health has meaning on women’s general quality of lifeand should be paid attention to. Aim: The aim was to shed light on the sexual health of women who have undergone mastectomy after a breast cancer diagnosis. Method: A literature study with an inductive approach, where five articles were qualitative andsix were quantitative. Results: Three categories were identified: The meaning of body image for sexual health after mastectomy, the value of a trustful intimate relationship to regain and maintain sexual health after a mastectomy and the importance of support for recovery from sexual ill- health after a mastectomy. Women who underwent a mastectomy experienced sexual discomfort in relation to a changed body image. Decreased vaginal lubrication, pain during intercourse and decreased sexual desire are some of many problems the women experienced. Support from relatives and care was felt to be essential for a faster healing process. Conclusion: Women experienced that the body changes in connection with mastectomy, which leads to sexual dysfunction and sexual illness. The women need time alone to recover, while the support of relatives is crucial in the healing process. Research and knowledge about sexual ill-health is lacking and should be paid attention to by healthcare professionals.