Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur pedagogers uppfattningar kan påverka deras förhållningsätt till anmälningsplikten och orosanmälningar i förskolan. Centrala perspektiv som avsågs undersökas var vilka etiska dilemma pedagoger kan ställas inför samt pedagogers uppfattningar om vilka konsekvenser det kan få för barn som far illa utifrån ett utvecklings- och lärandeperspektiv. Detta är en kvalitativ studie där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma pedagoger. Vi har gjort en tematisk analys där vi tagit stöd i Braun och Clarkes (2006) steg för steg metod, där Katz (1960) fyra funktioner baserat på den funktionella attitydteorin låg till grund för att koda och kategorisera empirin. Studiens resultat påvisade att pedagogernas uppfattningar kring barn som far illa har en betydelse för i hur stor utsträckning orosanmälningar görs. Pedagogerna är eniga om att barns utveckling och lärande påverkas i de fall där barn far illa, vilket gör att de inte får samma möjlighet att ta till sig den undervisning som förskolan ska förmedla. Slutsatsen av denna studie är att pedagogers uppfattningar gällande anmälningsplikten och orosanmälan har en betydelse för huruvida pedagogerna orosanmäler eller inte. Det råder inga tvivel om att pedagogerna är medvetna om anmälningsplikten som lag, däremot finns det en osäkerhet gällande vart gränsen dras när en orosanmälan ska göras. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-50433 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Nilsson, Sandra, Paulsson, Erica |
| Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1429 seconds