Fler personer än någonsin flyttar in till städer världen runt och efterfrågan på nyakommersiella byggnader och bostadsfastigheter beräknas fördubblas till år 2050. Det innebäratt bostadsbyggandet ställs på sin spets. Det är viktigt att bygga i den takt som speglas av denökande befolkningsökningen men på ett så hållbart sätt som möjligt. Denna uppsats inriktarsig mot vad social hållbarhet innebär, och kan bidra med inom stadsbyggnad ochsamhällsplanering samt hur den kan gestalta sig och appliceras till bostadsfastigheter.Hur är våra samhällsproblem länkade till social hållbarhet? Är det att kasta pengarna i sjön,att investera i socioekonomiskt utsatta områden? Hur kan vi vända en samhällsutveckling därklyftorna och segregationen växer? Varför kan det bli katastrofala följder av att försummaden sociala hållbarheten? Det här är några frågor som berörs men ämnet är flyktigt ochkomplicerat varvid det krävs att samhället lägger akademiska resurser kontinuerligt. Inomsamhällsbyggnad finns viljan och ambitionerna för att ställa om ekologiskt hållbart. Det somnu behövs är att detta kombineras med ett “know how” och att aktörerna inom branschenutvecklar en förståelse för alla de viktiga sociala mekanismerna som bör ingå i ett suntsamhällsklimat. Det sociala kan måhända komma med en kostnad men sett i det storaperspektivet borde det snarare ses som en investering.Genom den enkätstudie som genomförts i denna utredande uppsats kan det utrönas en slutsatssom inte från början förväntades. Denna anknyter till litteraturstudien där det framkom frånflera källor att behov av medborgardialoger föreligger. Det engagemang som många i enkätenvisade, bekräftade att åsikter och viljan att påverka finns där och att det bara handlar om attfinna sätt att ta tillvara på dem. Sammantaget finns det en mångfald av lösningar som kantillämpas i, på och runt bostadsfastigheter för att utveckla mer attraktiva grannskap. Exempelpå detta kan vara implementeringen av takterrasser, träningsytor och vegetation. Verktygen iform av kunskap, erfarenhet och plattformar finns. Det handlar nu vidare om att utveckla ochkoordinera dessa på bästa och mest effektiva sätt. / It is estimated that the demand for new commercial and residential buildings will double,internationally, by the year 2050 based on population growths and urbanisation. This pushesthe construction sector to its limits. It’s important to build at a pace that matches theincreasing population in the most sustainable manner possible. This report is written with thefundamental task of explaining what social sustainability is within societal planning andbuilding as well as how these methods can be applied to residential buildings.How are our societal problems linked to social sustainability? How should investments inlower-income areas be spent? How can developments be made where segregation andeconomic inequality gaps are growing larger? What catastrophic consequences could becomea result of abandoning social sustainability policies? These are some of the questions that thisuniversity essay aims to tackle but the subject matter is complex and requires continualacademic resources. The organisations behind structural and societal planning have the willand ambition in order to adapt to environmental sustainability. What’s needed now is a deeperunderstanding from concerned actors to improve and consolidate all the important socialmechanisms that are needed to create a harmonic and social climate. Improving socialconditions on a societal or national level may come with a cost but in the greater picture, thisshould be seen as a vital investment.With the use of a survey, a conclusion could be ascertained complimented by the literarystudy, expressing the importance of communication among citizens and organisations. Asubstantial number of people in the survey showed engagement and proved that the will isthere in order to make a change but there need to be ways to make these changes a reality.There's a multitude of solutions that can be applied in and around residential buildings togenerate more attractive neighbourhoods. Some examples of this can be the application ofrooftop terraces, exercising areas and vegetation. The required data banks and platforms forknowledge and experience exist. All that needs to be done now is to coordinate theseresources in the most efficient and effective way possible.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-349664 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Turesson, Benjamin, Cronhielm, Patrick |
| Publisher | KTH, Byggteknik och design |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 24572 |
Page generated in 0.0243 seconds