Trafikplanering har stor och direkt påverkan på människan och därmed den sociala dimensionen. Trots den mänskliga faktorn har de sociala faktorerna hamnat i bakgrunden då det inom trafikplanering traditionellt, främst fokuserats på de ekonomiska och tekniska delarna. Syftet med uppsatsen har därför varit att undersöka hur Norrköpings kommun och Malmö stads trafikstrategier förhåller sig till social hållbarhet och att föra en diskussion kring begreppet social hållbarhets definition. Studien utgår från en dokumentanalys av respektive kommuns trafikstrategi och policydokument som kompletterats med kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner från kommunernas infrastruktur- och mobilitetsenheter. Studien genomför en kartläggning av det befintliga forskningsfältet kring social hållbarhet som begrepp, men även inom samhällsplanering och trafikplanering. Slutsatsen visar att det i en trafikstrategisk kontext, kan finnas behov av att bryta ner och definiera social hållbarhet till mindre konkreta faktorer. Detta för att enklare och tydligare kunna diskutera hur trafikstrategierna ska främja den sociala hållbarheten. Studien visar även att social hållbarhet i respektive kommuns trafikstrategi främst kretsar kring att skapa rättvisa, och att tillgänglighet därför blir en grundläggande faktor. Därför fokuserar åtgärderna främst på gång-, cykel- och kollektivtrafik samt olika metoder för kartläggning av barriärer, fysiska och sociala / Transport planning has a major and direct impact on people and thus the social dimension. Despite the human factor, the social aspect has been overlooked as traffic planning has traditionally focused mainly on the economic and technical aspects. The purpose of the paper has therefore been to investigate how Norrköping municipality and Malmö city's traffic strategies relate to social sustainability. The study is based on a document analysis of each municipality's traffic strategy and policy documents, supplemented by qualitative interviews with officials from the municipalities' infrastructure and mobility unit. The study conducts a mapping of the existing research field on social sustainability as a concept, but also in urban planning and traffic planning. The conclusion shows that in a traffic strategy context, there may be a need to break down and define social sustainability into more specific factors. This would make it easier and clearer to discuss how traffic strategies should promote social sustainability. The study also shows that social sustainability in each municipality's transport strategy mainly revolves around creating justice, and that accessibility therefore becomes a fundamental factor. Therefore, the measures focus mainly on walking, cycling and public transport as well as different methods for mapping barriers, both physical and social.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-60846 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Jönsson Karlsson, Molly, Eriksson, Patrik |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds