Syftet med denna uppsats är att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frågor som ställs är; 1) På vilket/vilka sätt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som är kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer är inblandade i definitionsprocessen? För att besvara dessa frågeställningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet täckande ett år (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys. I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa är den strukturalistiska diskursen minst framträdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet främst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast är medicinering och KBT. Dock utmanas dessa behandlingsformer av en alternativmedicinsk diskurs. I materialet framstod individen som den som är främst ansvarig för sitt välmående genom att denna tillskrevs uppgiften att övervaka sin hälsa och skaffa sig kunskap om sin sjukdom. En kritik formuleras mot det sätt depression diskuteras i offentligheten då samhällsaspekter – framför allt klass- och genusaspekter – osynliggörs genom att depression nästan uteslutande definieras som ett problem som rör individen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-56847 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Roumeliotis, Filip |
| Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds