En mänsklig aktivitet vi utövar dagligen är att använda språket. För att verka i samhället är det nödvändigt att ha språkliga förmågor såsom att kunna läsa och skriva. I lågstadiet finns ett särskilt fokus på att eleverna ska lära sig att läsa och skriva. De flesta elever lär sig det utan större svårigheter, men för elever med språkstörning kan det bli svårt. Språkstörning är ett brett begrepp och kan innebära många svårigheter för eleven som en lågstadielärare behöver bemöta och stötta. I denna kvalitativa studie undersöks hur lågstadielärare arbetar med att stötta elever med misstänkt eller uttalad språkstörning i klassrummet, och hur samarbetet med speciallärare ser ut. Studien har en teoretisk utgångspunkt i Shulmans (1986) pedagogical content knowledge (PCK) och den sociokulturella teorin. I studien genomfördes tre semistrukturerade observationer och fem semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades utifrån en tematisk analys med en induktiv ansats, vilket resulterade i fyra teman. Resultatet visade vilken betydelse det visuella stödet har där samtliga respondenter iscensatte detta på varierande sätt. Även tydlig kommunikation lyftes fram som avgörande där lärarna med hjälp av kroppsspråk och gester förtydligar det muntliga. Det framkom även vilka utmaningar läraren ställs inför i arbetet med att stötta elever med språkstörning, där konsekvenserna kunde drabba alla elever i klassrummet då prioriteringar måste göras. Vidare visade resultatet på att det samarbete läraren har med speciallärare inte endast hjälper till att stötta eleven med språkstörning, utan även fungerar som ett stöd för läraren. Resultaten diskuteras avslutningsvis i relation till teori och tidigare forskning. / A human activity that we practice daily is using language. It is necessary to have linguistic abilities to function in society, such as being able to read and write. There is a specific focus for the pupils to learn to read and write in primary school. Most pupils learn it without difficulties, but it can be challenging for those pupils who have developmental language disorder. Developmental language disorder is a broad term and can include many different difficulties for the pupil, which a primary school teacher needs to support. This is a qualitative study that aims to investigate how primary school teachers work with supporting pupils with suspected or diagnosed developmental language disorder, as well as what collaboration the teacher has with special education teachers. This study has a theoretical starting point in Shulmans (1986) pedagogical content knowledge (PCK) and the sociocultural theory. Three semi-structured observations and five semi-structured interviews was carried out. All collected data was analysed based on a thematic analysis with an inductive approach, which resulted in four themes. The result showed the importance of visual support, where all respondents staged this in varying ways. Clear communication was also prominent where the teachers used their body language and gestures to clarify the oral. It also emerged what challenges the teacher faces in the work of supporting pupils with developmental language disorder, where priorities needed to be made. These priorities could have an impact on all pupils in the classroom. Furthermore, the results showed that the collaboration the teacher has with special education teacher not only helps to support the pupil with developmental language disorder but also acts as a support for the teacher. Finally, the results are discussed in relation to theory and previous research.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-106077 |
Date | January 2024 |
Creators | Noppa, Elin |
Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | English |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds