På grund av den globala flyktingkrisen har invandringen ökat markant i Sverige (SCB, 2017). Etableringsreformen genomfördes 2010 för att hantera de samhälleliga utmaningar som identifierats och med huvudsyfte att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden (lag 2010:197). Ansvaret för nyanländas etablering fördelades på olika aktörer där Arbetsförmedlingen fick det primära ansvaret. Arbetsförmedlingens främsta uppgift är att stödja nyanlända att etableras på arbetsmarknaden, vilket innebar att såväl familje- och barnperspektivet som hälsoperspektivet hamnade i bakgrunden av integrationsarbetet. Etableringsreformen innebar även att det är varje kommun som står för integrationsarbetet, vilket kan se olika ut beroende på intresse och förutsättningar. Vidare arbetar myndigheter i så kallad vertikal samordning, som bland annat innebär att ansvarsfördelning mellan angränsande uppdrag kan bli en utmaning (Bolman & Deal, 2012). Det kan också innebära utmaningar för nyanlända som ofta har flera olika kontakter med myndigheter och andra verksamheter. I kommunen där föreliggande studie är genomförd identifierades ett behov av en länkande funktion mellan verksamheterna och de nyanlända, därav valdes det att anställa personal i uppdrag som denna länk. Kommunen har valt att benämna dem som samhällsvägledare med brobyggarfunktion. Studiens syfte är att undersöka förutsättningarna för integrationsarbetet i kommunen, samt samhällsvägledarnas yrkesroll och utveckling av professionell kunskap i deras hälsofrämjande integrationsarbete. Studien genomfördes med kvalitativ metod där inspiration hämtats från den hermeneutiska ansatsen. Semistrukturerad intervju och dokument utgör empirin där tematisk analys genomförts. Resultatet visar att samhällsvägledarnas arbete i huvudsak sker som möten med enskilda individer som de följer i sina ärenden. Arbetet kräver stor anpassningsförmåga och bred kunskap, då det är tydligt behovsstyrt utifrån de enskilda nyanlända. Detta är möjligt inom ramen för etableringens riktlinjer och att samhällsvägledaren arbetar mellan verksamheterna och nyanlända. Utvecklingen av samhällsvägledarens professionella kunskap sker i det dagliga integrationsarbetet. Exempelvis möter de utmaningar som ger inlärningsmöjligheter vid samtal med nyanlända. Samhällsvägledaren står i kontakt med verksamheter i kommunen och lär sig hur dessa arbetar, vilket underlättar deras arbete när de möter nyanlända med liknande behov. Samhällsvägledarnas egen livserfarenhet och kulturella kunskap utgör en annan förutsättning för integrationsarbetet. Vidare kan arbetet anses som hälsofrämjande insatser, genom att samhällsvägledaren tydliggör funktioner i samhället som att förklara hur Arbetsförmedlingen fungerar eller hänvisa till Försäkringskassan. Nyanlända kommer i kontakt med rätt verksamhet utifrån sitt behov via samhällsvägledaren vilket kan skynda på etableringsprocessen. Yrkesrollen är ny och relativt outforskad, vilket gör att studien bidrar till viktig kunskap för integrationsarbetet, vilka kompetenser som kan stödja arbetet och hur yrkesroller som ingår i detta kan utvecklas. / Because of the global migrant crisis, the immigration to Sweden has increased markedly (SCB, 2017). The Establishment Reform was implemented in 2010 to handle the social challenges that were identified and its main purpose was to accelerate the newly arrived's establishment in the job market (lag 2010:197). The responsibility for handling the establishment of the newly arrived was allocated among different actors, were Arbetsförmedlingen was assigned the main responsibility. The primary task of Arbetsförmedlingen is to support the newly arrived to establish themselves in the job market, which entailed that the family perspective and children perspective, as well as the health perspective ended up in the background of the integration work. The Establishment Reform also meant that each municipality is responsible for the integration work, which may look different depending on interest and preconditions. Furthermore, authorities work in what is called "vertical coordination", meaning, among other things, that the assignment of responsibility between delimited assignment may become a challenge (Bolman & Deal, 2012). It may also mean challenges for the newly arrived, which is often in contact with numerous authorities and other operations. For the municipality were the aforementioned study was carried out, a need was identified for a function which bridged the gap between operations and the newly arrived, hence personel was hired to carry out this function. The municipality choose to denominate these personel as Community Guidance workers with bridging capabilities. The objective of the study was to examine the municipality's integration work preconditions, as well as the Community Guidance worker's profession and the development of professional knowledge for their health promotional integration work. The study was carried out using a quality method, were inspiration was drawn from the hermeneutic approach. Semi-structured interviews and documents constitutes the empirics were thematic analysis were performed. The result of the study shows that the Community Guidance worker's job mainly is carried out as meetings between individuals that they follow in their matters. The work of the Social Guidance worker demands a great ability to adapt and a broad knowledge, as it is distinctively based on the needs of the newly arrived individual. This is possible within the scope of the establishment's guidelines and that the Community Guidance worker works between the operations and the newly arrived. The development of the Community Guidance worker's professional knowledge is formed in the everyday integration work. They will for instance happen upon challenges that will bring about learning possibilities through conversations with the newly arrived. The Community Guidance worker is in contact with the operations in the municipality and will gain knowledge regarding how they work, which in turn will facilitate their own work when the meet newly arrived with similar needs. The Community Guidance worker's own life experiences and cultural understanding constitutes a different prerequisite for the integration work. Further, this work may be seen as health promotional efforts, as the Community Guidance worker clarifies social functions such as explaining how Arbetsförmedlingen works or refer them to Försäkringskassan. The newly arrived will be put I contact with the correct operation based on their need, via the Community Guidance worker, which may accelerate their establishment process. The profession is new and relatively unexplored, which makes this study a valuable contribution to integration work, what expertise will support integrationwork and how the professions that are part of this work may be developed.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-11127 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Fridéhn, Emelie, Thyrsson, Jennifer |
| Publisher | Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds