No description available.

<p>Många företag väljer att satsa på hälsofrämjande åtgärder och program på arbetsplatsen men dock utvärderas inte dessa insatser i så stor utsträckning som vore önskvärt. Utvärdering och uppföljning kan vara av stort värde för de involverade men även för andra som planerar att</p><p>genomföra hälsofrämjande arbete. Genom väl utförd utvärdering och uppföljning kan viktig information fås om bland annat vad som fungerat bra, vad som kan förbättras och vilka effekter, planerade som oplanerade, som uppnåtts. Den här studien beskriver om och hur fem olika företag arbetar vidare med hälsofrämjande arbete på företaget efter genomförda friskprofilbedömningar. Fem kontaktpersoner på fem olika företag intervjuades i syfte att ta reda på detta. Det som framkommit i studien är att återkopplingen till personalen skett på</p><p>olika vis vilket har resulterat i att resultatet tagits om hand på varierande sätt. Studien påvisar att åtgärderna efter friskprofilerna varierar kraftigt och att det på vissa företag inte förekommer några som helst åtgärder. Sammanfattningsvis anser vi att vissa av företagen haft en bristfällig planering och målsättning av det fortsatta hälsoarbetet, vilket resulterade i att få eller inga åtgärder sattes in. Vi tror att det som behövs är mer kunskap och information om</p><p>hur hälsofrämjande arbete på bästa sätt kan implementeras.</p>

Många företag väljer att satsa på hälsofrämjande åtgärder och program på arbetsplatsen men dock utvärderas inte dessa insatser i så stor utsträckning som vore önskvärt. Utvärdering och uppföljning kan vara av stort värde för de involverade men även för andra som planerar att genomföra hälsofrämjande arbete. Genom väl utförd utvärdering och uppföljning kan viktig information fås om bland annat vad som fungerat bra, vad som kan förbättras och vilka effekter, planerade som oplanerade, som uppnåtts. Den här studien beskriver om och hur fem olika företag arbetar vidare med hälsofrämjande arbete på företaget efter genomförda friskprofilbedömningar. Fem kontaktpersoner på fem olika företag intervjuades i syfte att ta reda på detta. Det som framkommit i studien är att återkopplingen till personalen skett på olika vis vilket har resulterat i att resultatet tagits om hand på varierande sätt. Studien påvisar att åtgärderna efter friskprofilerna varierar kraftigt och att det på vissa företag inte förekommer några som helst åtgärder. Sammanfattningsvis anser vi att vissa av företagen haft en bristfällig planering och målsättning av det fortsatta hälsoarbetet, vilket resulterade i att få eller inga åtgärder sattes in. Vi tror att det som behövs är mer kunskap och information om hur hälsofrämjande arbete på bästa sätt kan implementeras.

I uppsatsen har det fokuserats på att undersöka vad den fysiska aktiviteten har för roll i den fysiska planeringen i Karlskronas och Lunds kommun. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur fysisk aktivitet integreras i den fysiska planeringen samt vilka strategier de finns och hur de framställs i kommunala dokument. Syftet har följts upp av två formulerade frågeställningar vilka är; “Vad har Karlskronas och Lunds kommun för olika strategier i sina översiktsplaner för att öka fysisk aktivitet i kommunen?” samt “Hur framställs kommunernas hälsofrämjande strategier i andra kommunala dokument?”.   För att besvara följande frågeställningar har en fallstudie utförts till följd av en kvalitativ innehållsanalys. Fallen består av två kommuner vilka är Karlskronas och Lunds kommun. Det empiriska materialet utgörs framförallt av de nämnda kommunernas aktuella översiktsplaner men har kompletterats med andra kommunala dokument. Det teoretiska ramverket har utgjorts av empowerment tillsammans med begreppet stödjande miljöer vilka delvis har legat till grund för hur analysen genomförts. De resultat som framställts ur analysen kommer i uppsatsens senare del att diskuteras, jämföras kommunerna emellan men också i förhållande till den tidigare forskningen samt ställas mot uppsatsens teori.   Genom det analyserade materialet går de att sammanfatta att båda kommunerna behandlar fysisk aktivitet i diverse kommunala dokument men på olika sätt. Det framgår i de flesta fallen dock inte via begreppet fysisk aktivitet utan genom tolkningar av andra begrepp. Men aspekter kopplade till fysisk aktivitet behandlas vilket tyder på att den fysiska planeringen indirekt berör fysisk aktivitet.

Diabetes är en kronisk sjukdom som ger för höga glukosnivåer i blodet. Förekomsten av diabetes typ 2 ökar alltmer runt om i världen. Vård och behandling av sjukdomen är avgörande för att undvika risk för komplikationer och följdsjukdomar. Syftet med detta arbete har varit att ta del av erfarenheter och upplevelser av hur hälsolitteracitet påverkar möjligheterna hos patienter med typ 2 diabetes att tillgodogöra sig information de fått i hälso- och sjukvården kring sin sjukdom. Sammantaget har åtta intervjuer genomförts, fyra av informanterna var kvinnor och fyra män. Samtliga informanter utom en hade valt att engagera sig en patientorganisation. Kvalitativ metod har tillämpats genom semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Informanterna uppgav att information de fått av hälso- och sjukvården varit begriplig. De visade på stort engagemang, kunskap, intresse och motivation att förbättra sina blodsockervärden, leva hälsosammare och omsätta råden i praktiken men upplevde att hälso- och sjukvården inte svarade upp mot en önskan av mer stöd eller var lyhörd för enskilda behov. Hälso- och sjukvården tycks sakna resurser och beredskap att möta patienterna på ett individuellt plan. / <p>Betyg i Ladok 2022-09-07.</p>

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem som ökar i en oroväckande takt både i Sverige och i många andra delar av världen. Fetma räknas som en sjukdom i sig, men är även en riskfaktor för andra icke smittsamma sjukdomar. Våra levnadsvanor grundläggs redan under barndomen och inverkar på hälsan resten av livet. Att satsa på förebyggande åtgärder i tidig ålder kan således vara viktigt för att minska risken att barn senare i livet drabbas av överviktsrelaterade sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka skolsköterskors och skolors erfarenheter av och förutsättningar för att arbeta med övervikt och fetma bland barn mellan sex och elva år. För att besvara syftet användes en kvalitativ metodansats. Totalt genomfördes sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt och fetma är vanligt förekommande på skolorna. Övervikt och fetma anses vara ett viktigt, men också svårt, område för skolor att arbeta mot. Skolsköterskorna uppfattar flera hinder i sitt arbete, och önskar att de kunde göra mera för att hjälpa barn som drabbats. Skolsköterskorna har många idéer om hur de och skolorna skulle kunna arbeta förebyggande, men upplever en frustration över de bristande resurserna som ges till det. / Overweight and obesity is a public health problem that is increasing in an alarming rate both in Sweden and in many other parts of the world. Obesity is considered as a disease in itself, but is also a risk factor for other noncommunicable diseases. Our habits are established during childhood and have an impact on our health throughout our lives. Investing in preventive interventions at an early age may therefore be important for reducing the risk of children later in life suffer from obesity-related diseases. The aim of this study was to examine school nurses' and schools’ experiences of and presumptions for working with overweight and obesity among children at primary schools. A qualitative approach was chosen and a total of six individual semi-structured interviews with school nurses were conducted. The interviews were analysed with a manifest content analysis. The result showed that overweight and obesity are common in the primary schools. Overweight and obesity are considered an important, but also difficult, area for schools to work against. The school nurses perceive several obstacles in their work, and wish they could do more to help children who are affected. The school nurses have many ideas about how they and the schools could work preventive, but are frustrated over the lack of resources that are given to it.

Bakgrund: Studien var avsedd att ge bidrag till kunskapsutvecklingen om ökat hälsofrämjande arbete för skolan. Syfte: Att undersöka vilka kompetenser och insatser arbetsterapeuter kan tillföra svenska skolan så att denna kan arbeta mer hälsofrämjande för barn och unga. Metod: Kvalitativ studie där tio informanter i svenska kommuner intervjuades våren 2023, tre skolledare och sju arbetsterapeuter som arbetade på skola eller vid central elevhälsa. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman med budskap som upplyste om vikten av Teamarbete – samverkan med och mellan aktörer där de manifesta kategorierna var professioner, förhållningssätt, färdigheter och förmågor, kunskaper och organisation som beskrev vikten av salutogent förhållningssätt, se hela eleven i dess kontext, om neuropsykiatri och samverkan mellan professioner. Det andra temat lyfte Strategier och aktiviteter - på olika nivåer och då kategorierna fysisk miljö, psykosocial miljö, pedagogisk lärmiljö och strategier som beskrev arbetsmiljöfrågor, motorik, schemabrytande aktiviteter, gemenskap, observationer, kartläggningar, hjälpmedel, samtal och hälsomöten. Konklusion: Arbetsterapeuter som arbetar i eller för skolor gör värdefulla insatser i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga, men även för kollegor och den arbetsmiljö som skapas gemensamt på en arbetsplats. Med anledning av att ett stort antal elever i nuläget inte ges det stöd som de är berättigade till under skolgången är det viktigt att kompetenstillskott som kan stärka arbetet på flera nivåer tillförs skolan. Ett sådant tillägg av legitimerade arbetsterapeuter kan då antas ge denna fördel på individnivå om så även sker i större skala kan detta få positiv betydelse för samhällsutvecklingen / <p>Betyg i Ladok 231120.</p>

På grund av den globala flyktingkrisen har invandringen ökat markant i Sverige (SCB, 2017). Etableringsreformen genomfördes 2010 för att hantera de samhälleliga utmaningar som identifierats och med huvudsyfte att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden (lag 2010:197). Ansvaret för nyanländas etablering fördelades på olika aktörer där Arbetsförmedlingen fick det primära ansvaret. Arbetsförmedlingens främsta uppgift är att stödja nyanlända att etableras på arbetsmarknaden, vilket innebar att såväl familje- och barnperspektivet som hälsoperspektivet hamnade i bakgrunden av integrationsarbetet. Etableringsreformen innebar även att det är varje kommun som står för integrationsarbetet, vilket kan se olika ut beroende på intresse och förutsättningar. Vidare arbetar myndigheter i så kallad vertikal samordning, som bland annat innebär att ansvarsfördelning mellan angränsande uppdrag kan bli en utmaning (Bolman &amp; Deal, 2012). Det kan också innebära utmaningar för nyanlända som ofta har flera olika kontakter med myndigheter och andra verksamheter. I kommunen där föreliggande studie är genomförd identifierades ett behov av en länkande funktion mellan verksamheterna och de nyanlända, därav valdes det att anställa personal i uppdrag som denna länk. Kommunen har valt att benämna dem som samhällsvägledare med brobyggarfunktion. Studiens syfte är att undersöka förutsättningarna för integrationsarbetet i kommunen, samt samhällsvägledarnas yrkesroll och utveckling av professionell kunskap i deras hälsofrämjande integrationsarbete. Studien genomfördes med kvalitativ metod där inspiration hämtats från den hermeneutiska ansatsen. Semistrukturerad intervju och dokument utgör empirin där tematisk analys genomförts. Resultatet visar att samhällsvägledarnas arbete i huvudsak sker som möten med enskilda individer som de följer i sina ärenden. Arbetet kräver stor anpassningsförmåga och bred kunskap, då det är tydligt behovsstyrt utifrån de enskilda nyanlända. Detta är möjligt inom ramen för etableringens riktlinjer och att samhällsvägledaren arbetar mellan verksamheterna och nyanlända. Utvecklingen av samhällsvägledarens professionella kunskap sker i det dagliga integrationsarbetet. Exempelvis möter de utmaningar som ger inlärningsmöjligheter vid samtal med nyanlända. Samhällsvägledaren står i kontakt med verksamheter i kommunen och lär sig hur dessa arbetar, vilket underlättar deras arbete när de möter nyanlända med liknande behov. Samhällsvägledarnas egen livserfarenhet och kulturella kunskap utgör en annan förutsättning för integrationsarbetet. Vidare kan arbetet anses som hälsofrämjande insatser, genom att samhällsvägledaren tydliggör funktioner i samhället som att förklara hur Arbetsförmedlingen fungerar eller hänvisa till Försäkringskassan. Nyanlända kommer i kontakt med rätt verksamhet utifrån sitt behov via samhällsvägledaren vilket kan skynda på etableringsprocessen. Yrkesrollen är ny och relativt outforskad, vilket gör att studien bidrar till viktig kunskap för integrationsarbetet, vilka kompetenser som kan stödja arbetet och hur yrkesroller som ingår i detta kan utvecklas. / Because of the global migrant crisis, the immigration to Sweden has increased markedly (SCB, 2017). The Establishment Reform was implemented in 2010 to handle the social challenges that were identified and its main purpose was to accelerate the newly arrived's establishment in the job market (lag 2010:197). The responsibility for handling the establishment of the newly arrived was allocated among different actors, were Arbetsförmedlingen was assigned the main responsibility. The primary task of Arbetsförmedlingen is to support the newly arrived to establish themselves in the job market, which entailed that the family perspective and children perspective, as well as the health perspective ended up in the background of the integration work. The Establishment Reform also meant that each municipality is responsible for the integration work, which may look different depending on interest and preconditions. Furthermore, authorities work in what is called "vertical coordination", meaning, among other things, that the assignment of responsibility between delimited assignment may become a challenge (Bolman &amp; Deal, 2012). It may also mean challenges for the newly arrived, which is often in contact with numerous authorities and other operations. For the municipality were the aforementioned study was carried out, a need was identified for a function which bridged the gap between operations and the newly arrived, hence personel was hired to carry out this function. The municipality choose to denominate these personel as Community Guidance workers with bridging capabilities. The objective of the study was to examine the municipality's integration work preconditions, as well as the Community Guidance worker's profession and the development of professional knowledge for their health promotional integration work. The study was carried out using a quality method, were inspiration was drawn from the hermeneutic approach. Semi-structured interviews and documents constitutes the empirics were thematic analysis were performed. The result of the study shows that the Community Guidance worker's job mainly is carried out as meetings between individuals that they follow in their matters. The work of the Social Guidance worker demands a great ability to adapt and a broad knowledge, as it is distinctively based on the needs of the newly arrived individual. This is possible within the scope of the establishment's guidelines and that the Community Guidance worker works between the operations and the newly arrived. The development of the Community Guidance worker's professional knowledge is formed in the everyday integration work. They will for instance happen upon challenges that will bring about learning possibilities through conversations with the newly arrived. The Community Guidance worker is in contact with the operations in the municipality and will gain knowledge regarding how they work, which in turn will facilitate their own work when the meet newly arrived with similar needs. The Community Guidance worker's own life experiences and cultural understanding constitutes a different prerequisite for the integration work. Further, this work may be seen as health promotional efforts, as the Community Guidance worker clarifies social functions such as explaining how Arbetsförmedlingen works or refer them to Försäkringskassan. The newly arrived will be put I contact with the correct operation based on their need, via the Community Guidance worker, which may accelerate their establishment process. The profession is new and relatively unexplored, which makes this study a valuable contribution to integration work, what expertise will support integrationwork and how the professions that are part of this work may be developed.

Bakgrund: Unga som växer upp i utsatta områden löper ökad risk att drabbas av ohälsa och hamna i ett livslångt utanförskap. I den allmänna samhällsdebatten råder starkt fokus på utmaningar i berörda områden med tyngdpunkt på unga män, men det talas sällan om vad målgruppen upplever som stödjande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga mäns upplevelser av hälsofrämjande faktorer under uppväxten på Gamlegården, som är ett så kallat utsatt område i utkanten av Kristianstad. Metod: Metoden i studien var kvalitativ och datainsamlingen genomfördes våren 2023 genom intervjuer med nio män i åldrarna 22-30 år. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Analysen resulterade i fyra teman och tio kategorier som framhöll Gamlegården som en egen värld där gemenskap och inkludering bidrog till positiva känslor. Föräldrars engagemang spelade en avgörande roll liksom stödjande miljöer där vuxna intresserade sig för barnen och deras liv. Det framkom dessutom att en stödjande och drivande faktor var, och fortfarande är, önskan om att vara en förebild för yngre i området. Slutsats: Upplevelsen av att känna sig ”hemma” på Gamlegården framträder som hälsofrämjande och betonar värdet av en utemiljö som stimulerar lek och upptäckande tillsammans med jämnåriga. Vuxnas gränssättning framstår som centralt vilket synliggör yttre ramar som en förutsättning för upptäckande som bidrar till en gynnsam utveckling. Ytterligare en slutsats är att unga motiveras att fatta gynnsamma beslut när de betraktar sig själva som förebilder för yngre. Upplevelsen av att vara en förebild är såldes någonting som verkar bidra till en positiv utveckling och därmed potentiellt bättre hälsa / <p>Betyg i Ladok 230530.</p>

Introduktion: Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och förekommer oftare i socioekonomiskt svagare grupper. Tillgängligheten av livsmedel påverkar både vilka kostval vi gör och hur mycket vi konsumerar. Marknadsföring påverkar tillgängligheten och används för att styra konsumenternas livsmedelsval. För att främja hälsosamma val behövs stödjande miljöer med tillgängliga, prisvärda och hälsosamma livsmedel. Syfte: Syftet är att undersöka hur hälsosamma livsmedelsval har samband med konsumenters upplevelser av dagligvaruhandelns bidrag till stödjande miljöer för hälsosamma livsmedelsval. Metod: En kvantitativ tvärsnittsdesign tillämpades. Datainsamlingen skedde genom webbenkät vilken länkades till informanter via sociala medier. Deskriptiv analys användes samt positiv oddskvot för att belysa det salutogena perspektivet. Ett p-värde på &lt;0,05 ansågs signifikant. Resultat: Respondenterna (n=346) var kvinnor och män över 21 år. Majoriteten var kvinnor i medelåldern, med högskole- eller universitetsexamen samt medelinkomst. Konsumenter som väljer hälsosamma livsmedel har samband med sinnesstämning, naturliga livsmedel och tillgänglighet. Slutsats: Det är viktigt att hälsofrämjande insatser riktas mot hela samhället och stärker medvetenheten om hälsosam kost. Då studien visade samband mellan konsumenters upplevelser av dagligvaruhandelns stödjande miljöer och hälsosamma livsmedelsval, bör hela livsmedelskedjan medvetandegöras om hur folkhälsan påverkas av stödjande miljöer. / Introduction: Unhealthy eating habits are one of the major risk factors för unhealth and occur more frequently in low socioeconomic areas. The availability of food affects both the dietary choices we make and how much we consume. Marketing affects accessibility and is used to guide consumers' food choices. In order to promote healthy choices, supportive environments with available, affordable and healthy foods are needed. Aim: The aim is to investigate how healthy food choices are linked to consumers' experiences of the grocery retailer's contribution to supportive environments for healthy food choices. Methods: A quantitative cross-sectional design was applied. Data was collected with a web survey. Descriptive analysis applied as well as logistic regression analysis and positive odds ratio was used to illustrate the salutogenic perspective. A p-value of &lt;0.05 was considered significant. Result: The respondents (n = 346) were women and men over 21 years. The majority were middle-aged women, with a college or university degree and middle income. There is an association between consumers who choose healthy foods and mood, natural foods and availability. Conclusion: It is important that health promotion efforts are directed at the entire society and strengthen the awareness of healthy eating. As the study showed a correlation between consumers' experiences of the grocery's supportive environments and healthy food choices, the entire food supply chain should be made aware of how public health is affected by supportive environments.