Maritim säkerhet har sedan terrorattentatet i New York 2001-09-11 varit ett begrepp utan en tydlig definition. Trots detta används det frekvent i Sverige när frågor angående säkerhet till havs diskuteras. Utgångspunkten i uppsatsen är en egen definition av begreppet och hur hoten bör hanteras. I likhet med det vidgade säkerhetsbegreppet krävs samarbete mellan civila och militära aktörer. Det för att uppnå de mål som sätts upp i Sveriges säkerhetspolitik angående säkerhet på den maritima arenan. Maritim säkerhet hanteras bäst med närvaro till sjöss av statliga enheter med befogenhet att agera. I denna uppsats undersöks Sveriges säkerhetspolitiska mål angående säkerhet på den maritima arenan. Därefter undersöks hur målen används till styrning av Kustbevakningen och Försvarsmakten och vidare hur de omsättsi interna dokument hos aktörerna. Undersökningen visar att det genomgående, från politiska mål till styrningar av Försvarsmakten och Kustbevakningen, talas om samarbete, samverkan och närvaro till sjöss. Ordet samarbete nämns dock inte lika frekvent i styrningarna inom Marinen och Kustbevakningen. Det finns dock flera anledningar till varför det inte finns ett operativt samarbete. Dels på grund av rådande lagstiftning, dels till följd av relationen mellan myndigheterna. Dessa kan göra att det operativa samarbetet inte utvecklas i linje med de politiska målen. / Maritime security has since the attack in New York 2001-09-11 been a concept without a clear definition. In spite of this, it is frequently used when questions about security in the maritime arena is discussed. The starting point of this essay is a definition of the concept and how it is best handled. As in accordance with the broader security concept it takes cooperation between civil and military actors. This in order to achieve the goals set in the Swedish security policy regarding security in the maritime arena. Maritime security is best handled by ships in governmental service, such as the Coast Guard and the Royal Swedish Navy, which has the authority to act against crimes at sea. This essay examines Swedish security policy and its objectives regarding maritime security, how these are drafted into regulations for the Coast Guard and the Armed forces and further more how these are translated into internal documents by the actors. The survey shows that overall, from political objectives down to guidelines for the Coast Guard and the Armed forces, the words cooperation, collaboration and presence at sea are occurring. However, cooperation and collaboration are not as frequently used in the internal guidelines. The current laws make it hard for the Coast Guard and the Navy to cooperate. Although this is not the only reason, further cooperation is hampered by the relationship between the authorities, the perception of them selves and of each other. Because of this the cooperation is not progressing as the political aims intend to.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:fhs-768 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Lagerdahl, Philip |
| Publisher | Försvarshögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds