Syftet med studien är att vidga förståelsen för hur olika instrumental- och ensemblelärare inom klassisk musik och folkmusik upplever prestige. Detta undersöks i deras roller som både musiker och musiklärare. Därtill undersöks hur dessa musiklärare arbetar förebyggande mot negativ prestige i musikundervisning. I musikpedagogisk litteratur lyser ordet prestige med sin frånvaro. Istället används negativt laddade synonymer vilka kan kopplas ihop med min tolkning av negativ prestige. Tidigare forskning påvisar hur praxisgemenskapens gemensamma värderingar och hemmiljön är påverkande faktorer för prestige i musikundervisning för såväl lärare som elever. Studien är kvalitativ med en komparativ design och tar utgångspunkt i hermeneutiken. Data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex musiklärare på gymnasiet, folkhögskola och musikhögskola. Datan analyserades sedan med metoderna hermeneutisk meningstolkning och tematisk analys. I resultatet framkommer att krav, status, och duktighet förknippas med prestige av informanterna. Okunskap och stolthet framläggs därtill som huvudsakliga ursprungskällor för negativ prestige. Informanterna berättar att de i eget musicerande upplever prestige i samband med konkurrens mellan lärosäten och i form av olika sorters tävlingar. I undervisning berättar informanterna att prestige mellan lärare och mellan lärare och elever är påverkat av yrkesstolthet, personligt marknadsvärde och förväntningar. Intervjupersonerna beskriver därtill att de arbetar förebyggande mot negativ prestige i musikundervisning genom att använda diskussion som metod samt genom att sträva efter prestigelöst, lustfyllt lärande. I diskussionen resoneras kring min förförståelse av negativ prestige och hur den genom arbetet har förändrats, möjliga scenarion i en prestigefri tillvaro samt möjliga ursprung till prestige. Studien avslutas med resonemang kring studiens metod, betydelse och fortsatta forskningsmöjligheter. / The purpose of this study is to expand the understanding of how different instrumental and ensemble teachers in classical music and folk music experiences prestige within their daily music teaching praxes. Furthermore this study investigate how the teachers work towards preventing negative prestige in music teaching. The word prestige is seldom found within educational litterature in music. There are instead negative synonyms used which can be connected with my interpretation of negative prestige. Earlier research shows how communal values, as well as the home environment, affect prestige in musical teaching for both the teacher and the student. This is a qualitative study with a comparative design that is rooted in hermeneutics. In this study, data has been gathered through semi structured interviews with six music teachers from different educational levels. This data has then been analyzed using hermeneutical interpretations of sentences and thematic analysis. The results show that, according to the interviewees, demands, status, and cleverness are related to how different types of music are valued. Ignorance and pride are found to be the main sources of this negative prestige. The interviewees said that through their musical experiences, they perceive prestige-related rivalry between musical institutions in a variety of ways. Within teaching, the interviewees bring up that prestige-related rivalry between teachers, as well as between teachers and students, is affected by vocational pride, personal market value, and expectations. The interviewees describe that in order to help reduce negative prestige related to different genres of music, they strive to cultivate a prestige-free and zestful learning experience for their students. They also use discussion as a method for combatting this issue. The discussion of this study is focused around my understanding of musical prestige, how my understanding has changed through this study, possible models of prestige-free teaching, as well as possible sources of prestige in this field. The discussion concludes with a reasoning around the method of the study, its importance, and further possible areas of research.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-78952 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Höglund, Evelina |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds