I Sverige har antalet äldre ökat de senaste årtiondena. Ju äldre människor blir desto vanligare blir förekomsten av sjukdomar och funktionshinder. Vårdplatserna inom både slutenvård och särskilt boende har blivit färre och uppskattningsvis vårdas 250 000 personer i hemvård idag. Denna utveckling innebär att den närstående, som är anhörigvårdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie är att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av kunskapsbehov för att ge omsorg och vård till sin make/maka med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras på intervjuer, som gjordes med anhörigvårdare dels genom en fokusgrupp med fyra deltagare, dels genom fyra individuella intervjuer, det vill säga sammanlagt åtta informanter. Intervjumaterialet har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien pågick under åren 2009-2010. I resultatet framkom fem huvudkategorier: Behov av kunskap om: sjukdomen och dess konsekvenser, hur man behärskar komplexa situationer, regelverk och stödfunktioner, praktisk personlig vård samt kunskap om anhörigvårdarens egen hälsa. Studien visar också vilka metoder anhörigvårdaren använder för att skaffa sig kunskap. Anhörigvårdaren efterfrågar framförallt individuell praktisk handledning samt kunskap som ger handlingsberedskap för att förstå behov av helhetsvård och hantera nya situationer. I diskussionen har jag valt att belysa vilken slags kunskap anhörigvårdaren behöver för att ge vård och omsorg till sin make/maka. Jag diskuterar även anhörigvårdarens syn på sin utsatthet och ensamhet, hur tillvaron kan hanteras samt vilka möjligheter till återhämtning som finns. / In Sweden the number of elderly people has continually increased during the last decades. The older the person grows the more frequent the rate of illness and functional disability. The number of beds in both hospital care and municipality care has been reduced and about 250 000 persons receive domestic care today. This means that relatives who are caregivers play an important role in today’s society. The aim of this study is to describe the caregiver’s experiences and the need for knowledge in order to give care at home to a spouse suffering from a long-term illness and/or a disability. Interviews with family caregivers were made partly through a focus group with four participants and partly through four individual interviews - in all eight informants. The interviews have been processed according to content analysis. The study was undertaken in the period 2009-2010. The result can be divided into five main categories. 1. Need for knowledge concerning the sick spouse’s illness and its consequences. 2. Need for knowledge in handling complicated situations. 3. Need for knowledge about regulations and care given by the municipality. 4. Need for knowledge in practical individual care. 5. Need for knowledge concerning the caregiver’s own health. The study also shows the methods used by the caregiver to acquire knowledge. Above all, the caregiver requests individual practical guidance and knowledge in order to understand and cope with new situations. In the discussion I have chosen to illustrate what kind of knowledge the caregiver needs in order to care for his/her spouse. I also discuss the caregiver’s view on his/her vulnerability and loneliness, how one can cope with one’s life situation and what possibilities there are for recovery.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-4509 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Johansson, Mona |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.003 seconds