Tid verkar vara en försummad faktor gällande hälsa och livsstil. WHO använder tidsbegreppet för att mäta ohälsa och mortalitet. Mätmetoder som DALY, HALE och YLL inbegriper tid, mätt i livslängd och tid i livskvalitet. Däremot saknas tidsbegreppet i litteratur gällande hälsoresurser, hälsans determinanter och i olika interventioner. I litteratur som beforskar empowerment nämns inte tid som en faktor. Däremot finns det forskning i andra discipliner som stöder att tid är en hälsofaktor. Tid i en hälsa- och livsstilskontext skulle kunna delas upp i fyra olika dimensioner i den subjektiva tidsuppfattningen: perceptuell, reflexiv, intersubjektiv och cirkadisk tidsuppfattning. Denna uppsats har avgränsats till att beforska vilket samband som finns mellan dessa olika temporala modaliteter och empowerment. En begreppsanalys enligt Walker och Avant (2014) har gjorts med en litteratursökning där tid och empowerment var sökbegrepp vilket resulterade i tolv artiklar. Resultatet visar på att i synnerhet reflexiv och intersubjektiv tidsuppfattning påverkar empowerment-relaterade processer och utfall. Perceptuell och cirkadisk tidsuppfattning påverkas av empowermentrelaterade processer men är även ramverk för dessa. Olika antecedenter har identifierats vilka är strukturella faktorer, grupp, beslut och plats.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-48637 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Englund, Anders |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds