Return to search

Träslag i kvarnar : En träslagsundersökning av kvarnverken i väderkvarnarna i Eksta socken, Gotland / Types of woods in mills : an investigation of the types of woods in the windmill machinery in the parish of Eksta, Gotland

Då den nuvarande kunskapen om vilka träslag det är i de olika delarna av kvarnverken i gotländska väderkvarnar baserar sig på bristfälliga muntliga uppgifter, har författaren tagit totalt 59 träprov från sju väderkvarnar i Eksta socken, Gotland, och genom mikroskopanalys försökt identifiera träslagen. Resultaten gav fyra olika träslag (furu, ek, oxel och björk) till totalt nio olika delar. Författaren diskuterar sannolika skäl till varför just de träslagen har valts till just de delarna. Resultaten kan anses vara (mer eller mindre) representativa för hela ön. Resultaten har vidare jämförts med uppgifter från Gotland, Öland och Dagö (Estland). En intressant diskrepans uppmärksammades: de delar (kuggar och drevpinnar) som på Öland och Gotland är av oxel (med undantaget björk), är på Dagö av ask eller äppelträd. Övriga delar överensstämmer (mer eller mindre). Författaren sätter detta i samband med en tes som estländaren Dan Lukas har, som går ut på att den estländska kvarntypen tog sig dit söderifrån genom väg över Gotland. Om denna tes skulle stämma, finns det anledning att förvänta sig stora likheter öarna emellan när det gäller träslagsvalen. Anledningen till att kuggarna och drevpinnarna på Dagö, till skillnad från på Öland och Gotland, där de är tillverkade av oxel (och i enstaka fall av björk), tillverkades av ask eller äppelträd, kan bero på att endast enstaka fynd av oxel (eng. Swedish whitebeam) har påträffats där eller att oxel inte alls växte där på den tid då kvarnarna byggdes, medan oxel är allmänt förekommande på Gotland och mindre allmänt förekommande på Öland. Författarens förhoppning är att undersökningens resultat ska kunna fylla ett praktiskt syfte för lokala antikvarier och väderkvarnsägare på ön vid restaurering, ifall en önskan finns om att ersätta eller återskapa skadade delar på ett ”antikvariskt korrekt” sätt, vad gäller materialvalet. / The current knowledge of what types of woods there are in the different parts of the Gotland windmill machinery are based on unsatisfactory verbal information. The author has therefore himself taken in total 59 wood samples from seven windmills in the parish of Eksta, Gotland, and through microscope analysis tried to identify the types of woods. The results gave four different types of woods (pine, oak, Swedish whitebeam and birch) for in total nine parts. The author discusses probable reasons to why just those types of woods were chosen to just those parts. The results can be considered (more or less) representative for the whole island. The results have furthermore been compared with information from Gotland, Öland and Dagö (Estonia). One interesting discrepancy was observed: those parts (the cogs and the wallower’s staves) which on Öland and on Gotland are made from Swedish whitebeam (with the exception birch), are on Dagö made from ash or apple tree. Other parts accord (more or less). The author relates this with a theory of the Estonian Dan Lukas, and the drift of that theory is that the Estonian type of windmill came there from the south by way over Gotland. If this theory would be true, there is reason to expect great similarities between the islands when it comes to selection of types of woods. The reason why the cogs and the wallower’s staves on Dagö are made from ash or apple tree, unlike on Öland and on Gotland where they are made from Swedish whitebeam (and in a few cases from birch), can be that only isolated finds of Swedish whitebeam have been found there or that Swedish whitebeam didn’t grow there at all during the time when the windmills were built, while Swedish whitebeam is common on Gotland and less common on Öland. The author’s hope is that the results of the investigation will be able to serve a practical purpose for local antiquarians and windmill owners on the island during restauration work, in case a wish would be existent to replace or recreate damaged parts in an “antiquarian correct” way, with regards to the choice of the material.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-275266
Date January 2014
CreatorsEriksson, Lars Erik Ludvig
PublisherUppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0026 seconds