Denna studie undersöker vardagslitteracitet hos ensamkommande unga asylsökandesom studerar på allmänkurs vid en folkhögskola. Deras studier bedrivs på grundskoleochgymnasienivå. Samtliga av de unga är asylsökande med tillfälligt uppehållstillståndvillkorat av deltagande i studier på gymnasienivå.Studiens teoretiska ram tar sin utgångspunkt i en sociokulturell förståelse avlitteracitet utifrån New Literacy Studies samt hur litteracitet formas av diskurser.Dessa teorier sätts i relation till Gees och Wedins forskning kring flerspråkighet ochidentitetsförhandling. Analysen bygger på narrativ som beskriver de sju deltagarnasvardagslitteracitet utifrån insamlade foton och semistrukturerade fotoretrospektivaintervjuer.I studien delges hur deltagarnas vardagslitteracitet formas av omständigheter somkontext, språk, artefakter och arenor. De erfarenheter som framträder i narrativenskildras som fem teman: vardagsrutinernas praktiker, praktiker kringmyndighetskontakter och samhällsengagemang, mediepraktiker, praktiker kringrelationer och personlig kommunikation och lärande praktiker. Olika diskurservillkorar och möjliggör deltagarnas litteracitet. Dessa diskurser kan knytas tilldeltagarnas egen bakgrund, till kamrater, till skolans sammanhang och till detomgivande samhället.Studiens bidrag till forskningsområdet består bland annat i uppmärksammandet av deungas kompetenta förhållningssätt till sin vardagslitteracitet. Folkhögskolan som enmöjlig framgångsrik kontext för språk och litteracitetsutveckling lyfts fram iundersökningens resultat liksom att övergripande samhälleliga normer påverkar synenpå andraspråksinlärares kompetenser och erfarenheter. Av resultaten framträder enbild av den undervisning som deltagarna tar del av som normativt enspråkig, vilketosynliggör deltagarnas språkkompetens och begränsar deras möjligheter att bidra medegna och tidigare erfarenheter. I motsats till detta framstår vardagen utanför skolansom sammanhang där deras litteracitetsförvärvande möter vidare språkligautmaningar. Det är även främst utanför undervisningen, på skolan och i detomgivande samhället, som deltag arnas identitetsförhandling ar ochlitteracitetsutveckling äger rum i mötet med andra och nya diskurser. Dessa resultatuppmärksammar betydelsen av att erfarenheter utanför undervisningen värdesätts ochges utrymme i klassrummet. Resultaten bidrar med ny kunskap till forskningsfältetoch yrkesverksamma inom skolan beträffande den avgörande betydelse ettflerspråkigt perspektiv och flerspråkiga normer kan ha för deltagarnas utveckling. / This study examines everyday experiences of literacy described by unaccompaniedminors who are now following a general program of studies at a college of furthereducation (folkhögskola). Their studies are conducted at a secondary and uppersecondary school level. All of the participants are subject to the Swedish legislationapplying to residence permission and participation in upper secondary education.The underlying theories of this studie comes from literacy as embedded in socialcontexts from New Literacy Studies and as formed by discourses. These theoriesrelates to Gee’s and Wedin’s research about multilinguality and negotiation of identity.From a narrative approach the analysis presents the seven participants everydayexperiences of literacy from collected photographs and semistructured photoretrospective interviews.The studies contribution to the research area consists, among other things, in drawingattention to the young peoples competent approach to their everyday literacy.Folkhögskola as a possible successful context for language and literacy developmentis highlighted as well as how overall societal norms affect the view of secondlanguage learners skills and experiences. The results show a learning environmentnormed by the national Swedish language. These norms limits the participantsopportunities to contribute with experiences from their past. This is in sharp contrastto literacy in their everyday life outside of the classroom. Which circumstances appearmore open and demanding for language learning and acquisition of literacy andenables negotiating of identities. Literacy evolve outside the classroom in relation tovarious new discourses. This stress the importance of including experience fromoutside of the learning environment. The results also contribute with knowledge forprofessionals and to the research area concerning the crucial importance of amultilingual perspective and what significance multilingual norms can have forparticipants development.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-35649 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Alm, Ina |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds