<p>Föreliggande studie undersöker metodiken i språkundervisningen. På så sätt vill jag tydliggöra undervisningsprocessen. Metodikämnet kan ses som ett redskap för att kunna utöva yrket och utan metodiken skulle språklärarna sakna den grundläggande yrkeskunskapen. Alexandersson&Morberg (1993) skriver att metodikämnets åliggande ligger i att i ord ge uttryck för den yrkeskunskap som en erfaren och reflekterande lärare har vävt in i sitt yrke, det vill säga, klarlägga läraryrkets tysta kunskap. Jag anser att det borde ligga i varje lärares intresse att skapa en så effektiv, nöjsam och lärorik undervisning som möjligt och ju fler metoder man har att tillgå desto större är chansen att uppfylla sådana krav. Därför ämnar jag att redogöra för olika språkmetoder som används eller har använts vid språkundervisning. </p><p>För att se eventuella metoder som använts idag har jag använt mig av både en etnografisk och en fenomenologisk ansats. Genom observationer, videoinspelningar av fyra lektioner samt en intervju med en lärare har jag sökt svar på mina övergripande frågor: Hur reflekterar läraren omkring sin undervisning? Hur ser några metoder och övningar ut i den undersökta lärarens klassrum? Kan man se någon dominans av någon metod i lärarens undervisning? </p><p>Då jag enbart gjort en fallstudie kan jag inte dra några generella slutsatser men jag kom fram till att det är den kommunikativa kompetensen som är i fokus i lärarens klassrum, i enighet med Lpo 94. Läraren låter eleverna träna mycket hörförståelse dels genom att läraren själv talar mycket, och dels genom bandinspelningar. Hon använder sig av mycket autentiskt material för att skapa ett meningsfullt lärande för eleverna. Det går inte att skönja någon renodlad metod i lärarens undervisning men kan man se kopplingar till flera olika metoder. En stor del av kommunikationen i klassrummet sker på målspråket vilket är kännetecknande för direktmetoden. Kopplingar kan även göras till functionalnotional approachmetoden, då läraren arbetar utifrån valda ämnesområden som kan vara intressanta för eleverna. Ur ämnesområdena skapar läraren sedan innehållet i form av fraser, glosor och grammatik som eleverna ska lära sig.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-1421 |
| Date | January 2002 |
| Creators | Björk, Cecilia |
| Publisher | Linköping University, Department of Educational Science (IUV), Institutionen för utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0011 seconds