Syftet med min undersökning är att ta reda på hur elever med spanska som främmande språk upplever kommunikativa aktiviteter i en samtalsmodul. Frågorna är: hur viktig är elevernas exponering för de kommunikativa aktiviteterna (input) i en samtalsmodul med avseende på språkinlärning och hur viktiga är dessa aktiviteter för deras affektiva filter? Jag har använt mig av en enkät för att få svar på mina frågeställningar.                       Undersökningen har varit kvalitativ och den visar att majoriteten av informanterna anser att exponeringen för kommunikativa aktiviteter (input) i samtalsmodulen spelar en viktig roll för deras språkinlärning och de flesta upplever detta som positivt för deras kommunikativa förmåga. Informanterna upplever också att de är motiverade att delta i modulens aktiviteter eftersom modulen skapar en positiv miljö som främjar en känsla av förtroende och språklig säkerhet.  Jag drar därför slutsatsen att aktiviteter i samtalsmodulen främjar deras affektiva filter.

SammanfattningExamensarbetet handlar om hur undervisningsspråket påverkar undervisningen i fysik. I denna studie är det fysiklärare med svenska som modersmål som undersöks. Studien undersöker fysiklärare som undervisar både på engelska och svenska.Som underlag för examensarbetet finns bland annat en enkät som jag utarbetat och skickat till lärare som undervisar i fysik på både svenska och engelska eller står i begrepp att börja göra det. Ur svaren från erfarna fysiklärare som undervisar på ett annat språk (både svenska och engelska), har jag extraherat nio rekommendationer till lärare som precis har börjat undervisa på ett språk som inte är hennes/hans modersmål. Rekommendationerna handlar om hur han/hon kan utveckla sitt språk, planera sina lektioner och lättare övervinna den osäkerhet som kan finnas när en lärare ska övergå från att undervisa på sitt modermål till att göra det på ett annat språk.Mitt examensarbete fokuserar på lärares erfarenheter och upplevelser kring att undervisa på engelska när deras modersmål är svenska. Jag har undersökt vad fysiklärare med svenska som modersmål tycker om att undervisa på engelska, hur svenska fysiklärare upplever att det är att undervisa på engelska. Vilka problem stöter de på och vilka råd har de att ge till andra lärare i samma situation?Nyckelord: Undervisning: (att lära ut), lust: (att vilja), inspirera: intresse, modersmål: (svenska), främmande språk (engelska). Utifrån de svar från lärare som deltog i enkäten kan jag konstatera att jag har förstärkts i min uppfattning om mervärdet av att undervisning på engelska / How can the language of instruction affect the teaching of the physics?A study on Swedish physics teachers who teach in English

<p>Detta är en uppsats baserad på en kvalitativ metod som behandlar <em>dictogloss </em>som samarbetsmetod i klassrummet och en undersökning kring processen och rollerna samt skillnader och likheter mellan några grupper på en utlandsskola, svensk gymnasial friskola i norra Sverige och en svensk kommunal gymnasieskola i norra Sverige. Samarbete visar sig bero på vilka sociala roller informanterna får/tar och för att processen ska vara gynnsam är det viktigt att förhandling mellan eleverna sker. Vem i gruppen som får vilken roll har många komponenter, men makt spelar stor roll för vem som är dominant i gruppen, om den rollen tilldelas. Resultatet visar att en person kan växla mellan olika roller och att expertrollen inte nödvändigtvis behöver tilldelas den mest dominanta.</p> / <p>This is an essay based on a qualitative method that focuses on the dictogloss as a cooperative method used in class and on research around the process, the roles and the differences and similarities between a couple of groups in one school located in a forgein country, one private school (Sixth Form) in the north of Sweden and one public school (Sixth Form) in the north of Sweden. Cooperation turns out to be due to what social roles the informants get assigned/take on and for the process to be favorable it is important that negotiation among students happens. What roles the participants in the group get have many components, nevertheless power plays a great part in which participant is assigned the dominant role, if that role is assigned. The results show that one person may shift roles, as well as the expert role does not necessarily have to be assigned the most dominant person.</p>

Detta är en uppsats baserad på en kvalitativ metod som behandlar dictogloss som samarbetsmetod i klassrummet och en undersökning kring processen och rollerna samt skillnader och likheter mellan några grupper på en utlandsskola, svensk gymnasial friskola i norra Sverige och en svensk kommunal gymnasieskola i norra Sverige. Samarbete visar sig bero på vilka sociala roller informanterna får/tar och för att processen ska vara gynnsam är det viktigt att förhandling mellan eleverna sker. Vem i gruppen som får vilken roll har många komponenter, men makt spelar stor roll för vem som är dominant i gruppen, om den rollen tilldelas. Resultatet visar att en person kan växla mellan olika roller och att expertrollen inte nödvändigtvis behöver tilldelas den mest dominanta. / This is an essay based on a qualitative method that focuses on the dictogloss as a cooperative method used in class and on research around the process, the roles and the differences and similarities between a couple of groups in one school located in a forgein country, one private school (Sixth Form) in the north of Sweden and one public school (Sixth Form) in the north of Sweden. Cooperation turns out to be due to what social roles the informants get assigned/take on and for the process to be favorable it is important that negotiation among students happens. What roles the participants in the group get have many components, nevertheless power plays a great part in which participant is assigned the dominant role, if that role is assigned. The results show that one person may shift roles, as well as the expert role does not necessarily have to be assigned the most dominant person.

Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lärobok i spanska som främmande språk för den svenska grundskolan. Syftet är att få kunskap om hur genus skildras och i vilken utsträckning könsroller skiljer sig från normer och stereotyper, funktioner och lägen mellan könen. Fokus har även varit på vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktärer finns, i vilken utsträckning och på vilket sätt beskrivningarna skiljer sig från den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten har varit från Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar. Resultaten visar att i Amigos skildras arbetsfördelningen enligt traditionella könsnormer, där kvinnor positioneras i köket medan männen är ute i arbetslivet. Även de egenskaper respektive kön har tillskrivits är framställda på ett stereotypt sätt. Dessa normbundna skildringar följer det traditionella könsmönstret men samtidigt finns en tendens att tillskriva flickor egenskaper som enligt normerna anses manliga och tvärt om, alltså ett försök att bryta med stereotyper.

I denna kunskapsöversikt presenteras fördelaktiga undervisningsmetoder i engelska som främmande språk som identifierats inom den europeiska forskningsarenan. Även elevers motivation till att vilja lära sig engelska som främmande språk presenteras samt vilka utmaningar som kan identifieras av lärare i en global kontext. I kunskapsöversikten ingår åttavetenskapliga artiklar inom forskningsområdet. Det övergripande innehållet i de undervisningsmetoder vilka lyfts fram inom området kan identifieras som ett multimodalt arbetssätt. Kunskapsöversiktens mål var att sammanställa en beskrivande och objektiv karta över vad som kännetecknar forskningen inom engelska som främmande språk för grundskolans tidiga år. Därmed är syftet med kunskapsöversikten att vinna förståelse i hur elever i grundskolans tidiga år motiveras och lär sig det engelska språket. Ytterligare ett mål medkunskapsöversikten var att den ska visa på undervisningsmetoder som kan implementeras i praktiken. Åtta vetenskapliga artiklar valdes genom en systematisk litteratursökning i databaserna ERIC (ProQuest), Primo och Google Scholar. Därefter kartlades och analyserades de vetenskapliga artiklarna för att ge en överblick av deras resultat. Detta för att åskådliggöra vilka faktorer som ligger till grund för en lyckad undervisning för lärare samt en gynnsam lärmiljöför elever. Genom kartläggningen och analysen av artiklarna visade det sig att forskningen kännetecknasav mixade metoder där både en kvalitativ ansats och kvantitativ ansats använts. Resultatet visade att det finns fördelaktiga undervisningsmetoder i engelska som främmande språk. De undervisningsmetoder vilka har visat sig fördelaktiga är de som innehåller undervisning medvarierande aktiviteter såsom lek-baserad undervisning, sång, dans och användandet av narrativ. Dessa undervisningsmetoder visar även positiv effekt på elevers motivation. Resultatet visade dessutom på utmaningar som lärare kan uppleva i undervisningen, framförallt lärares bristandekunskaper inom ämnet. Genom analysen av artiklarna visade det sig att en av de vetenskapliga artiklarna urskilde sig från de övriga vilket bjöd in till en intressant fördjupad analys. Det var en artikel som fokuseradepå de utmaningar som lärare möter i undervisningen inom engelska som främmande språk. Den fördjupade analysen belyser att de fördelaktiga undervisningsmetoderna kan tappa sin funktion i relation till de utmaningar som forskningen visar. Vidare ger den fördjupade analysen förslag på hur den europiska forskningen potentiellt kan lösa de globala utmaningarna.

Syftet med studien är att synliggöra metoder och strategier som lärare använder sig av som låter sitt klassrum domineras av det engelska språket i engelskundervisningen. I tre semistrukturerade intervjuer med tre mellanstadielärare och tre kompletterande observationer i dessa lärares klassrum studeras och kategoriseras dessa metoder och strategier. Dessa metoder jämförs också med de metoder och strategier som lärare i Peltokangas (2013) undersökning använder sig av. Dessa lärare använder engelskan 50% av tiden och flera av lärarna anser att det är svårt att få med sig eleverna om de enbart använder det engelska språket. Resultatet visar att det finns många likheter mellan de metoder som används i respektive klassrum som lustfyllt lärande, stöd till det nya språket i form av bilder, kroppsspråk och svenskan. Den största skillnaden ligger i den exponering som eleverna i det engelsktalande klassrummet utsätts för och som de själva producerar. Mycket talar för att det är en fördel för lärare att ha engelska som modersmål i undervisningen av engelska.

Språkintroduktion är ett introduktionsprogram för nyanlända ungdomar. Programmet har vuxit markant under de senaste åren på grund av den ökade invandringen till Sverige. Utbildningen borde dock effektiviseras mot bakgrund av att många språkintroduktionselever fastnar i utbildningssystemet. Det krävs mer samsyn kring undervisningen av nyanlända elever i gymnasieålder på nationell och skolnivå. En välutvecklad läsförmåga framstår som en av de viktigaste förutsättningarna så att elever kan komma vidare i sina studier. Utan god läsförståelse, långsiktiga strategier och verktyg för att läsa och analysera stoffet kan elever inte tillägna sig kunskaper från texter i läroböcker i olika skolämnen. Syftet med min uppsats är att öka kunskapen om hur lässtrategier kan stötta nyanlända elevers utveckling av läsförmåga i främmande språk, vilket i denna studie utgörs av engelska. I arbetet med strategierna användes materialet från projektet En läsande klass. Med deltagande observation som metod undersökte jag hur elevers sätt att ta till sig texter ändrades under studiens gång. Resultatet visade att eleverna i studien har utvecklat sin läsning i engelska och börjat arbeta med texter på ett mer reflekterat sätt: de använder kontexten mer när de inte förstår vissa ord; de läser texten flera gånger för att greppa innehållet; de sammanfattar innehållet med egna ord; de diskuterar texten med sina grannar och använder sitt modersmål för mer krävande frågor; de har ökat sin förmåga att svara på frågor mellan raderna. Modellen En läsande klass har fungerat bra i engelskundervisning för nyanlända elever på språkintroduktion även om modellens figurer skulle kunna anpassas mer till elevernas ålder och bakgrunder.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka några gymnasielärares upplevelse och erfarenheter av deras arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Materialet består av kvalitativa intervjuer med fem lärare i moderna språk. Intresset ligger även i lärarnas upplevelse av hur eleverna lär sig ett främmande språk, i viken typ av anpassningar lärarna eventuellt gör för att stötta dessa elever i deras inlärning och i hur lärarna upplever skolans stöd när det gäller deras arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter.Resultatet visar att tidsbrist och gruppstorlek gör att lärarna upplever i olika grad stress och frustration i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna upplever att de inte når eleverna på ett tillfredställande sätt. En del funderingar kring bedömningen och de speciella rättigheterna som råder i skolan för elever med läs- och skrivsvårigheter orsakar oro hos lärarna. Dessa upplevs ibland som orättvisa i förhållande till elever som inte har dem. Inga tydliga tendenser kan noteras när det gäller elevernas resultat i moderna språk. Några har väldiga svårigheter, andra är framgångsrika; detta hänger i mycket ihop med graden av medvetenhet om de egna svårigheterna hos eleverna. Skolans stöd för lärarna upplevs både negativt och positivt. Det finns stöd att hämta hos specialpedagogerna men stora klasser försvårar de reella möjligheterna att stötta elever som behöver extra hjälp. Lärarna efterlyser mer fortbildning särskilt i fråga om moderna språk och undervisning.

This phenomenographic study investigate teachers’ beliefs regarding the use of target language in the foreign language classroom in Sweden. Through semi-structured interviews with three primary school teachers of Spanish and French, the study aims to find out to what extent and in what way the teachers use target language. It also explores the challenges they experience and the opportunities they see with teaching in the target language. The results show that the teachers are positive towards a high amount of target language in the classroom as it offers the pupils important input,and they use strategies such as pictures and body language to facilitate the comprehension. However, they do not teach in the target language as much as they would like. Some of the challenges they mention are negative reactions received by pupils, their own linguistic constraints, and external circumstances, such as lack of time, mood, and tiredness. The present study indicates that tools, knowledge, and collaboration are required to make target language use easier for foreign language teachers.