Sammanfattning Ett centralt begrepp för maktrelationer och den över- respektive underordning som förekommer i samhället mellan män och kvinnor är könsmaktsordning. Denna makt illustreras av bland annat könsuppdelningen på arbetsmarknaden eller av att män tjänar mer än kvinnor, trots samma utbildningsnivå. Könsmaktsordningen kan förstärkas genom stereotypa uppfattningar hos individer. Skollagen beskriver att skolan är en plats där sådana stereotyper kan både grundas och bekämpas men att lärande och socialisation i skolan ska bidra till social integration genom att verka för inkluderande av både kvinnor och män på jämlika villkor. I relation till skolans uppdrag, vilket är att bidra till en utjämning av maktklyftor mellan könen, lyfter skolans styrdokument vikten av elevers uppfattningar om båda könen. I skolans läroplan framkommer att det sätt elever blir bemötta på och vilka förväntningar som ställs på dem kan bidra till att forma elevernas uppfattning om vad som är kvinnligt respektive manligt. I samband med detta kan sägas att könsmaktsordningen kan komma till yttring och reproduceras även i skolan om lärare har förutfattade meningar om flickors och pojkars förmågor. Denna studie redogör för lärares uppfattningar kring skillnader mellan flickors och pojkars attityder, självförtroende och ångest i ämnet matematik. Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att tydliggöra om individer inom ett urval av grundlärare uppfattar att det finns skillnader mellan flickors och pojkars attityder, självförtroende och ångest i ämnet matematik. Samtidigt undersöks i vilken utsträckning lärare upplever att stereotypa uppfattningar förekommer i grundskolan. För att uppnå syftet har två frågeställningar formulerats. Den första handlar om vilka uppfattningar som finns hos lärare kring skillnader mellan flickors och pojkars attityder, självförtroende och ångest i ämnet matematik medan den andra frågan syftar till att undersöka i vilken utsträckning lärare upplever att stereotypa uppfattningar/värderingar förekommer i grundskolan. Studien bidrar till en reflektion hos lärare kring huruvida problem med könsstereotypa föreställningar förekommer i relation till skolans uppdrag. Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har en enkätundersökning använts i studien, med andra ord en kvantitativ metod som har kompletteras med en öppen fråga. Undersökningens problemställning har varit underlag för enkätens utformning och frågeformulering. Studien har fokuserat på en kommun i Västra Götaland och enkäten har skickats ut till samtliga legitimerade lärare inom den valda kommunen. Resultat Sammantaget visar resultatet på att lärare uppfattar att pojkar har högre självförtroende och lägre ångest i matematik än flickor. Utifrån lärares uppfattningar är skillnaden mellan flickors och pojkars matematiska attityder inte lika stor, då lärare uppfattar pojkar ha mer positiva attityder än flickor. Enkätens öppna fråga, som syftar till att fråga respondenterna huruvida det förekommer värderingar i lärares uppfattningar kring skillnader mellan flickor och pojkar i matematik, indikerar att lärare inte upplever att det finns stereotypa uppfattningar i fråga om könsskillnader
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-27904 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Dahl, Pernilla, Karimi, Aghigh |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds