Denna uppsats handlar torrt och gott om föräldrars möjlighet att välja grundskola åt sitt barn och vilka effekter det ger på skolorna. Uppsatsen är skriven som ett avslutande arbete på Lärarutbildningen i Malmö av två studenter. Syftet är att få kunskap om hur föräldrars möjligheter att välja grundskola åt sitt barn påverkar verksamheten för skolorna. Studien undersöker grundskolor i Lund och Malmö, både genom kvantitativ statistik för urval, och med kvalitativa intervjufrågor till rektorer som arbetar på de undersökta skolorna i de olika städerna. För att tolka resultatet används Bourdieus teorier om kapital, sociala grupper och habitus, samt tidigare forskning och undersökningar gjorda av olika statliga institutioner. På grund av ett stort bortfall blev resultatet bara utifrån skolor med en för staden jämförelsevis hög utbildningsbakgrund hos elevernas föräldrar,och inte blivit så heterogent som författarna hoppats på. Författarna använder tre olikaurvalsgrupper i olika försök att skaffa en större heterogenitet, baserat på etnisk blandning och föräldrars utbildningsnivå. En slutsats som kan dras från resultatet är att ryktet i många fall är den viktigaste faktorn för om föräldrarna väljer eller inte väljer att låta sitt barn börja på en skola. En annan slutsats blev att om en skola hade ett bevakningsområde eller inte gjorde det stor skillnad på vilken roll de fria skolvalet spelade i planeringen av verksamheten, och hur medvetna skolorna var om vilka konsekvenser det fria skolvalet kunde föra med sig.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-28398 |
Date | January 2011 |
Creators | Arneson, Jonas, Olsson, Hampus |
Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0166 seconds