Föreningsidrotten är en stor del av det svenska samhället och kan vara en plats som främjar en ömsesidig integration mellan svenskfödda och nyligt invandrade. Samtidigt som idrottsvärlden kan vara en plats för god gemenskap kan det även vara en plats för utslagning och exkludering. Syftet med studien har två delar. Första delen handlar om att undersöka varför och hur idrottsföreningar i Umeå agerar gällande inkludering av medlemmar generellt. Därefter syftar studien till att analysera dessa idrottsföreningars förhållningssätt och agerande i förhållande till gruppen nyligt invandrade specifikt. Den teoretiska ramen bygger på inkludering i förhållande till Granovetters begrepp weak ties som belyser vikten av svaga sociala band för att knyta samman heterogena grupper och skapa en sammanhållning som överbryggar bland annat kulturella gränser. Metodens utgångspunkt är kvalitativ ur två aspekter: den första avser att det är en fallstudie som handlar om idrottsföreningar i Umeå. Den andra handlar om att uppsatsens centrala empiriska material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med centrala aktörer och aktiva personer inom både lag- och individuella idrotter. Resultatet är brett men handlar om att idrottsföreningarnas struktur, ”sätt att tänka” och föreningsaktivas agerande kan fungera exkluderande eftersom det skapas barriärer som nyligt invandrade har svårt att komma förbi och därmed försvåras ett deltagande i idrottsföreningar. Barriärerna har teoretiskt beskrivits utifrån Stigendals definition av målgruppsbarriär, ordningsbarriär samt resursbarriär. Att uppnå inkludering är att förmedla en upplevelse av delaktighet och gemenskap inom föreningen. Problem uppstår i ett första skede på grund av målgruppsbarriärer och rekryteringsmetoder. Studien har uppmärksammat att det förekommer en kollektivisering av nyanlända som grupp, en andrafiering görs och fungerar i sig som en uteslutande mekanism vilket tyder på att det finns en strukturell diskriminering av ”de andra”. Däremot i de fall där nyanlända har inkluderats visar det sig att de barriärer och hinder som annars beskrivits har minskat eller försvunnit. Den lyckade interaktionen kan förklaras med att svaga band som skapas i sociala sammanhang fungerar som broar mellan sociala grupperingar och resulterar inte bara i att nätverken blir större utan även att fler ges möjligheten till att inkluderas. En kumulativ effekt av inkludering visar sig och en kollektivisering av nyligt invandrade kan bli svagare. / In i Umeå
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-60961 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Bjuhr, Rebecka |
| Publisher | Umeå universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds