Return to search

Tillhörighet och konflikt : En kvalitativ studie om arbetsplatskonflikter inom kvinnodminerade serviceyrken

Denna studie har syftat att bidra med en förståelse av arbetsplatskonflikters socialiserande funktioner samt belysa konflikter som en vardaglig handlingsrepertoar inom organisationer. Jag ämnade att undersöka hur anställda socialiserades in i de konflikter som uppstod på arbetsplatsen och vad dessa konfliktförlopp hade för betydelse för delaktiga individer. Studiens empiriska material har bestått av semistrukturerade intervjuer, i vilket målgruppen har varit kvinnor tillhörande kvinnodominerade serviceyrken i Sverige. De kvinnor som intervjuats har berättat om egenupplevda konflikter på deras arbetsplatser. Analysen har bearbetats med utgångspunkt i Wengers (1998) teori om praktikgemenskaper samt Hochschilds (2012) studie om känsloarbete. Resultaten visade av de normer och värden som fanns inom arbetsgruppen var avgörande för kvinnornas sätt att agera i konflikter. I de arbetsgrupper där arbetsrelationer hölls på en formell nivå och emotionella band inte var framträdande förekom få meningsskiljaktigheter samt neutrala konfliktageranden när diskussioner uppstod. I de arbetsgrupper där emotionella band mellan kollegor var starka utagerades konflikter mer irrationellt och det fanns en rädsla för att ifrågasätta sociala strukturer inom gemenskapen. Detta resulterade i att konflikter ofta undveks och att individer istället använde ett selektivt utagerande av emotioner, förmedlade till specifika kollegor. Resultaten visade att den strategiska kommunikationen som förekom på samtliga arbetsplatser både hade en sammanhållande funktion samt skapade grupperingar och osäkerheter inom arbetsgruppen. Slutligen visade resultaten på att en specifik hantering av emotioner påverkade ageranden i konflikter negativt samt att det fanns starka behov av att ventilera emotioner i samband med konflikter. I de arbetsgrupper där emotioner visade sig framträdande flydde man från konflikter med orsak av att nära relationer gjorde konflikter med kollegor mer komplexa. När konflikterna sedan iscensattes blev emotionella uttryck dominerande i konflikterna. / The aim of this study was to contribute to an understanding of the socializing functions of workplace conflicts and illustrate these conflicts as everyday repertoires within organizations. I intended to research how employees could be socialized into conflicts in the workplace and what these conflicts meant for the individuals involved. The study's empirical material consisted of semi-structured interviews, in which the target group has been women belonging to women-dominated service professions in Sweden. The interviews focused on their personal experiences of conflicts in their workplaces. The analysis has been based on Wenger's (1998) theory communities of practice and Hochschild's (2012) study on emotional work. The results demonstrated by the norms and values ​​that existed within the working group were crucial to individual’s way of acting in conflicts. In the working groups where relationships were held on a formal level and the relationships between colleagues were not personal, the conflicts were few and small conflicts did not grow into major conflicts. In the working groups where emotional ties between colleagues were strong, conflicts became more irrational and there was a fear of questioning social structures within the community. As a result, conflicts were often avoided and individuals instead used a selective expression of emotions, conveyed to specific colleagues. The results showed that the strategic communication that went on in all the workplaces had a cohesive function but also created groupings and uncertainties within the workgroups. Finally, the results showed that a specific way of handling emotions affected conflict behavior negatively and that there was a strong need to ventilate emotions related to conflicts. In those working groups where emotional relationships between colleagues dominated, they often escaped from conflicts because close relationships made conflicts more complex. When conflicts took place, emotional expressions became dominant in the conflicts.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-414961
Date January 2020
CreatorsSchattauer, Victoria
PublisherUppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationExamensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Page generated in 0.0029 seconds