I detta arbete undersöks två etablerade och en experimentell metod för bestämmande av läsbarheten hos texter. Metoderna undersöks genom att de appliceras på två litterära verk: Atemschaukel av Herta Müller och Berühre mich. Nicht. av Laura Kneidl. Metoderna som undersöks är läsbarhetsformeln Flesch-Reading-Ease (meningslängd och ordlängd) och ordfrekvens (hur vanliga orden är). Dessa båda läsbarhetsundersökningar är väletablerade och har använts flitigt. I detta arbete testas även en ny möjlig läsbarhetsfaktor: Upprepningar av ord, där upprepningar av innehållsord räknas. Resultaten av analyserna enligt de olika metoderna sammanställs och jämförs för att besvara två frågor: 1. Vilket verk förefaller mest lättläst enligt de två etablerade läsbarhetsundersökningarna? 2. Samvarierar mängden upprepningar med resultaten från de andra två läsbarhetsundersökningarna? Resultaten ger en något splittrad bild: Atemschaukel är enligt Flesch-Reading-Ease det mest lättlästa verket, medan ordfrekvensen visar på motsatt förhållande: Berühre mich. Nicht. har de genomsnittligt vanligare orden. Huruvida upprepning av ord har ett samband med läsbarheten är svårt att avgöra baserat enbart på resultaten i denna undersökning. Användandet av språkliga stilfaktorer för eventuellt att läsbarhetstest inte lämpar sig för undersökning av skönlitterära texter.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-165434 |
Date | January 2019 |
Creators | Åkerman, Sofia |
Publisher | Umeå universitet, Institutionen för språkstudier |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | German |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds