<p>Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stå på i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lärarna kännedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska också reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lärarna använder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur väl detta stämmer överens med Agenda 21. </p><p>Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkätundersökning. Lärare i något eller några av ämnena biologi, fysik, geografi, hem- och konsumentkunskap, kemi och samhällskunskap, totalt 48 lärare, har svarat på enkäten. Anledningen till valet av dessa ämnen är att kursplanen i ämnena anger ett stort miljöinnehåll. Litteraturstudien har granskat de internationella miljöstyr-dokumenten Agenda 21, Riodeklarationen och Tbilisidokumentet samt de nationella dokumenten skollagen, läro- och kursplanerna och Linköpings kommuns skolplan. De styrdokument lärarna hade mest kunskaper om, när det gäller miljö, var kursplanerna samt i någon mån läroplanen och kommunens skolplan. </p><p>Utifrån Agenda 21 har jag tagit fram åtta miljöområden: <i>energi, biologisk mångfald, konsumtion och avfall, maten, vatten, miljöetik, miljöpolitik och globala miljöproblem</i>. Vid enkätundersökningen framkom det att alla dessa områden tas med i miljöundervisningen av i alla fall några av de deltagande lä- rarna. Anmärkningsvärt var att <i>miljöpolitik</i> inte behandlades i någon stor utsträckning i något av ämnena och att biologisk <i>mångfald</i> inte togs upp i samma utsträckning som vad som står i kursplanerna. Ett område som tas upp enligt kursplanen är <i>energi</i>. Nästan alla fysiklärare tar upp området "i stor utsträckning". </p><p>Ett flertal myndigheter och miljöorganisationer har kontaktats för att undersöka hur de arbetar mot den svenska skolan. Stödet till skolans miljöundervisning kan ske på olika sätt. Det kan handla om föreläsningar, studiedagar för lärare, fortbildning, temadagar för elever, utgivning av läromedel och annan litteratur eller att vara en kunskapsresurs för lärare och elever. De myndig-heter som har det största arbetet mot skolan är <i>Skolverket, Konsumentverket, Naturvårdsverket</i> och <i>SIDA</i>. Ungefär hälften av lärarna i enkätundersökningen hade varit i kontakt med någon av dessa myndigheter när det gällde deras miljöundervisning. Naturvårdsverket var den mest kontaktade myndigheten. När det gäller icke-statliga organisationer finns det många som riktar delar av sitt arbete mot skolan. <i>Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Skogen i skolan</i> och <i>Världsnaturfonden</i> var de organisationer som användes mest i lärarnas miljöundervisning, men ingen av dem användes i mycket hög utsträckning</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-1116 |
| Date | January 2002 |
| Creators | Magnusson, Ulrika |
| Publisher | Linköping University, Department of Educational Science (IUV), Institutionen för utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0074 seconds