Då vi av erfarenhet har sett att många förskolor använder sig av TAKK, men även att många inte gör det trots att behovet finns föll beslutet på att syftet med vår studie var att belysa hur pedagoger arbetar med TAKK för att främja barns språkutveckling. Vi valde även att intervjua logopeder och specialpedagoger för att få deras perspektiv. Vi valde att analysera vår empiri med hjälp av den sociokulturella teorin och kommunikationsteoretiska traditionen, samt våra begrepp: inkludering, språklig sårbarhet, mediering och artefakter. Utifrån en kvalitativ metod, med semistrukterade intervjuer och observationer valde vi att samla in empiri till vår studie. Vi kan i vårt resultat och i vår slutsats tolka att våra respondenter tycker att inkludering är en viktig del i förskolans verksamhet. Användandet av TAKK kan vara ett redskap men det krävs utbildning, då det framgick att rädsla för att teckna fel blev en orsak till att inte använda TAKK.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-63485 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Engström, Emma, Fredin, Emilia |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0113 seconds