Revisorns oberoende är en komplex fråga. Där problematiken är att revisorn själv ska bedöma huruvida denne riskerar sitt oberoende eller inte. Då det inte finns något hjälpmedel som täcker alla möjliga jävshot mot oberoendet får revisorn i många fall själv göra denna komplexa bedömning när det kommer till situationer som inte finns tydligt angivna i analysmodellen eller lagen (1999:1079). ”Gråzoner” har vi valt att kalla dessa otydliga situationer. Syftet med studien är att utifrån revisorns perspektiv, förklara gränsen för oberoende. För att undersöka gränsen för revisorns oberoende har studien använt sig utav en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats där tidigare forskning och teorier lagt grunden för studiens hypoteser. För att testa hypoteserna empiriskt har det gjorts en surveyundersökning i form utav en webbenkät som skickades ut till alla registrerade revisorer på FAR:s hemsida vilket resulterade i 196 svar. På den insamlade empirin gjordes en faktoranalys där revisorns oberoende delades in i 4 komponenter: Ytlig social interaktion, klientbekostad händelse, små gåvor och föreningstillhörighet. För att undersöka sambanden mellan komponenterna och de variabler hypoteserna bygger på (kön, erfarenhet, byråstorlek och geografi) gjordes en regressionsanalys och en hypotesprövning. Där hypotesprövningen visar att gränsen för oberoendet varierar för våra test variabler beroende på vilken typ av situation det handlar om. Resultatet visar att gränsen för oberoendet möjligtvis kan dras någonstans mellan att få en händelse bekostad av sin klient och att delta i ytliga sociala interaktioner eller att få små gåvor skänkta av sin klient. / The auditor independence is a complex matter. The problem is that the auditor should assess whether he or she risks their independence. There is no possibility to cover all threats to independence. The auditor may in many cases make this complex assessment in situations that are not clearly stated in the model of analysis or the law (1999: 1079). We have chosen to call these unclear situations “grey zones”. The purpose of the study is to explain the limit of independence from the auditor's perspective. In order to examine the limit of the independence of the auditor, the study has used a quantitative research strategy with a deductive approach in which previous research and theories laid the foundation for the hypotheses. To test the hypotheses empirically, a survey has been conducted in the form of a web poll that was sent to all registered auditors on FAR's website, resulting in 196 responses. A factor analysis was made where the auditor's independence was divided into 4 components: Strong social interaction, client-driven event, small gifts and association. To investigate the relationships between components and variables, that the hypotheses are based on (gender, experience, agency size and geography), a regression analysis and a test of hypotheses were made. The test of hypotheses shows that the limit of independence variates depending on the situation. Results show that the limit of independence possibly could be drawn between getting a paid experience from a client and the participation in strong social interaction or receiving small gifts from a client.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-17600 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Jokikokko, Toni, Mårtensson, Joel |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds