De senaste åren har placerade barns rättigheter kommit att diskuteras i det offentliga rummet och sedan barnkonventionen integrerats i svensk lagstiftning 2020 har flera förändringar tillkommit som ämnar att stärka barns rättsliga ställning och möjliggöra för en samhällsvård där placerade barns behov av stabilitet och kontinuitet prioriteras. Denna kvalitativa studie har studerat domslut om vårdnadsöverflytt enlig FB 6:8 där socialnämnden i tingsrätten väckt talan om huruvida den rättsliga vårdnaden om barnet bör flyttas över till familjehemsföräldrarna. Syftet med studien är att undersöka hur tingsrätter i sitt domslut kan beakta vad som är barnets bästa och i vilken utsträckning barnets egen röst kan framkomma. Studien använder sig av socialkonstruktivism som teoretiskt perspektiv, i kombination med för studien centrala begrepp. Studien bygger på 41st tingsrättsdomar som genom tematisk analys identifierat två huvudteman och fem underteman. Det första huvudtemat - barnets bästa enligt domstolen visade att domstolens bedömning av vad som är barnets bästa beaktas genom studiens tre underteman - hem, tid och återförening. Resultatet visade att dessa teman kan motiveras med begrepp som sällan ges någon tydlig innebörd eller betydelse. Det andra huvudtemat - barnets vilja (röst) enligt domstolen med två underteman - det diskvalificerade barnet och barnet som kompetent, visade att barnen sällan har något reellt inflytande på beslut som berör dem och sällan inkluderas i bedömningen av vad som är barnens bästa. Vuxna inom myndighet och domstol kan bestämma vad som är barnets bästa utifrån vad de bedömer är barnets behov och intressen. Vad barnen själva tycker får vi veta mycket lite om i de 41 domsluten. En slutsats i studien visade att i de 41 domsluten om vårdnadsöverflytt tas hänsyn (nästan) alltid till barnets bästa, men definitionen av barnets bästa är komplext och innefattar många olika begrepp. Domstolen använder många gånger begrepp utan att ge dessa någon tydlig innebörd eller förklaring.En annan slutsats som dras är hur barnets egen röst och vilja inte framkommer i någon särskilt stor utsträckning i de 41 domskälen, samt att det sällan motiveras varför barnens röst inte tas i beaktande om den uteslutits från den sammanvägda bedömningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-198172 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Bylund, Matilda, Löfgren, Rebecca |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds