Return to search

Skönhetsideal på sociala medier : En kvantitativ studie om hur unga vuxna påverkas av skönhetsideal / Beauty ideals on social media : A quantitative study about how young adults are affected by beauty ideals

The purpose of this study was to find out if young adults, more specified in the ages between 15-30 years old, are affected by beauty ideals on social media and if so, how they are affected. Furthermore, the study wanted to find out if there are any gender differences and age differences in the matter, and how often an individual person publishes content on social media. The theoretical frameworks we applied and used as support was Uses and gratification theory, Social cognitive theory and Sociocultural perspective on body image. We also applied the research on “Why do people use social media?”. In order to find out the purpose of the study and get statistics we created and used a quantitative poll survey. The survey was made with Google Forms and contained 21 variables with closed-ended questions. A random sample was applied through publishing the survey on Facebook. A total of 146 people answered the survey. To get statistics through diagrams we used Google Forms as well as SPSS Statistics. For example, Google Forms introduced how many out of our total target audience who felt themselves being affected by beauty ideals on social media meanwhile SPSS Statistics introduced results where different variables were merged, e.g. comparing genders and influence of beauty ideals.   The survey results stated that women are affected by social media to a greater extent than men are. According to our results, women generally have a lower self-esteem than men do, and they are also more prone to comparing themselves with others. They also experience a stronger self-esteem when posting on social media. In opposite, according to the survey results, men generally have a higher self-esteem and are less affected by social media than women are. The categories “Body” and “Exercise/diet” is a common denominator for both men and women, as both genders experience themself being most affected by them. However, women proved to be more affected in these categories than men. It was furthermore very common with both genders to be affected both positively as well as negatively by social media.   To summarize, the results we got from the analysis of our empirical material agrees well with the theoretical frameworks we used and the research we found. For instance, the theories bring up that girls from an early age are exposed by unrealistic ideals, which can explain our results. / Syftet med undersökningen var att ta reda på om unga vuxna, som specificeras till 15-30 år, påverkas av skönhetsideal på sociala medier och på vilket sätt de påverkas. Undersökningen ville vidare ta reda på om det fanns en skillnad av påverkan mellan könen och åldersgrupper samt hur ofta en person publicerar innehåll på sociala medier. De teoretiska ramverk vi utgick från och tog stöd av var Uses and gratification theory, Social cognitive theory och Sociocultural perspective applicerat på kroppsbilden. Vi använde oss även av forskningen “Why do people use social media?”. För att ta reda på syftet och få fram statistik användes en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten skapades i Google Formulär och innehöll 21 variabler med icke-öppna frågor. Ett bekvämlighetsurval tillämpades genom att enkäten publicerades på Facebook. Enkäten fick in totalt 146 respondenter. För att få fram statistik genom diagram användes Google Formulär samt SPSS Statistics. Google Formulär presenterade exempelvis hur många av vår totala målgrupp som upplevde sig påverkade av skönhetsideal på sociala medier medan SPSS Statistics istället presenterade resultat där variabler kopplats samman, exempelvis för att jämföra kön och påverkan av skönhetsideal.   Utifrån enkätens resultat gick det att anta att kvinnor påverkas i högre grad och i större utsträckning än män av sociala medier. Enligt våra resultat har kvinnor generellt en lägre självkänsla och stor tendens till att jämföra sig med andra, och de får även stärkt självkänsla vid publicering på sociala medier. Män har enligt enkätens resultat tvärtom generellt högre självkänsla och påverkas mindre av sociala medier än vad kvinnor gör. Kategorierna “Kropp” och “Träning/kost” är gemensam nämnare hos både män och kvinnor, då båda könen upplever sig påverkas mest här. Däremot visade resultatet att kvinnor påverkas mer än män inom dessa kategorier. Det var vidare vanligt förekommande att påverkas både positivt och negativt av sociala medier hos båda könen.   Sammanfattningsvis har resultaten vi fått fram via analys av vårt empiriska material stämt bra överens med de teoretiska ramverk som använts och den forskning som hittats. Teorierna tar bland annat upp belöning och att flickor i tidig ålder utsätts för orealistiska ideal, vilket kan förklara vårt resultat.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-79955
Date January 2020
CreatorsKäll, Viktoria, Gyllensten, Amanda, Ström, Victor, Axby, Henrik
PublisherKarlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf, application/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0021 seconds