Rapid advancement of the Internet and Information technology has not only affected our lives, but also affected our way of learning. Based on the Uses and Gratifications theory, the primary purpose of this study is the interrelationship between motivation and gratification level, and that between activities and personality of the employees who participate in the enterprise e-learning portal. The main findings of this study are as followed: 1. employees who have Internet at home have a stronger motivation on e-learning than those who have do not. 2. employees who have a higher goal-oriented and learning-oriented motivation spend more time on information searching, on-line learning, course discussions and on-line interacting than those who have a lower motivation. 3. no obvious difference is found between different on-line activities and gratifications, but there appears certain distance between motivation and gratification.

Utvecklingen av sociala medier såsom t.ex. Facebook och Instagram har inneburit nya möjligheter att kommunicera sin livsstil och sina personliga val, som överskrider såväl kulturella som geografiska gränser. Nya gemenskaper skapas. Detta får betydelse för hur konsumenter kommunicerar med varandra samt hur märkesinnehavarna kommunicerar med sina kunder. Syftet med min studie är att undersöka hur en märkesinnehavare inom mode använder sociala medier, i detta fall Instagram, i sin kommunikation med kunderna för att skapa engagemang kring sitt varumärke. Aktuell forskning visar att värde i varumärket skapas genom en ömsesidig kommunikation mellan märkesinnehavaren och konsumenterna. Kommunikationen sker både mellan märkesinnehavare och konsumenter samt mellan konsumenterna i en märkesgemenskap. Storytelling är ett verksamt medel i denna meningsskapande process. En semiotisk analys användes för att analysera bilderna och hur de bidrar till märkets storytelling. Resultatet visar att Instagram ger märkesinnehavare och konsumenter möjlighet att gemensamt skapa värde. De tekniska funktionerna i applikationen gör det lätt för märkesinnehavare att interagera med sina konsumenter och skapa en dynamisk märkesgemenskap. På Sabo Skirts instagramkonto är märkesinnehavaren och följarna tillsammans märkets författare. Följarna använder kläderna och ger dem betydelse i sin egen vardag samtidigt som märkesinnehavaren skapar möjligheter för dem att synas på ett instagramkonto med 1,5 miljoner följare. Detta kan tolkas med hjälp av teorin uses and gratifications som säger att användningen av media alltid är målinriktad. Människor väljer aktivt media efter vilka deras behov är och hur väl användningen tillfredsställer dessa behov.

No description available.

The explosive proliferation of Internet usage has enabled a number of new online communities to be established. Among them, online games have been representing the leading technological edge of the entertainment sector and the trend is expected to continue. The nature of Internet has enabled its users easy to hop from one website to another only several clicks away with very little cost. While website stickiness is regarded as a significant factor to e-commerce success, how to attract the attention of gamers and make them stick around has become a big challenge for both online game developers and providers. Based on the uses and gratification theory, this study proposed a model which integrated use and gratification with service mechanism (i.e. fairness, security, and incentive) and media factor (i.e. spatial presence and social presence) to investigate what determines player¡¦s online game stickiness. The partial least squares method was applied to empirically evaluate the proposed model using survey data collected from 274 online gamers. Our findings indicate that all variables except presence have positive significant effects on continuance motivation (CM), and CM also significantly affects gamers¡¦ stickiness. The implications of this work to both researchers and practitioners are discussed.

Syfte och frågeställning: Uppsatsen undersöker vad de som går sitt första år på Högskolan i Halmstad (HH) (www.hh.se) tycker om högskolans hemsida. Förutom detta undersöks deras användning och behov av hemsidan, vilket kan vara intressant för utvecklare eftersom det skapar djupare förståelse för studenters åsikter. Utvecklare kan genom vår uppsats få kunskap om nödvändiga förändringar för en mer användarvänlig hemsida. Föreliggande uppsats koncentrerar sig alltså på att generera djupare förståelse om varför studenterna exempelvis tycker något är dåligt eller bra.   Metod och material: Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper där respondenterna berättade om sina behov samt visade oss hur de tar sig till olika platser på hemsidan. Därefter uttryckte de åsikter om vad de tyckte om processen och om hemsidan överlag. Som teoretisk grund använde vi uses and gratifications-theory (U&G).   Huvudresultat: Överlag fick hemsidan negativ kritik. Främst gällande navigationen genom rubrikerna och underrubrikerna, vilket i de flesta fallen var förvirrande för respondenterna. Sökfunktionen fungerade dock i de flesta fallen bra. Både negativa och positiva åsikter rörde grafik och layout, vissa respondenter ansåg det vara störande och ”kluddigt” medan andra ansåg det vara visuellt tilltalande och stilrent. I det stora hela bör hemsidan förbättras, exempelvis bör kategoriseringarna av samtliga underrubriker göras lättare att förstå, det bör inkluderas en ”menade-du-funktion” till sökfunktionen, dessutom bör utvecklarna fundera mer på vilka som är hemsidans målgrupper.

Medielandskapet har förändrats till följd av de digitala mediernas framväxt. Då det finnas allt fler användare av sociala medier är det viktigt för företag att veta hur de ska nå ut till konsumenterna. Instagram har 200 miljoner aktiva användare varje månad. Att veta vilka bilder som bäst når ut till användarna, varför de väljer att interagera med företag och vilka behov de uppfyller är betydelsefullt att få kunskap om. Syftet med uppsatsen är att se om användare av Instagram följer och interagerar med företag beroende på vilken typ av bild de väljer att lägga upp. Detta har undersökts genom tio semistrukturerade intervjuer där de intervjuade fick se bilder från två företags Instagram-konton. Därefter analyseras resultaten med hjälp av teorierna attityder och uses and gratification. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna i studien värdesatte bilder med en personlig rele-vans. De föredrog även att interagera med företag som väljer att lägga upp personliga bilder framför företag som lägger upp informerande bilder. Detta kan relatera till att det finns en variation i de bilderna. / As a result of the digital medias development during the past years the media landscape has changed. As there are more and more users of social media it is important for companies to know how to reach their customers. Instagram has approximately 200 million active users every month. It is imperative to know which photos that attract users the most, why they choose to integrate with these companies and which needs they fulfil. The purpose with this study is to examine if users of Instagram follows and integrate with companies de-pending on the types of images they choose to share. This has been researched through ten semi-structured interviews where the respondents looked at photos from Instagram. The results were analysed with the help of the theories attitudes and uses and gratification. The results from the study showed that the respondents valued photos with a personal relevance. They also preferred to integrate with companies who share personal photos instead of informing photos. This can be related to the variations in the photos they share.

This study was created to contribute to the research field of studies about Media and Communication. The study analyses swedish footboll fans motives, gratifications and participating culture on social media.The purpose of the study was to examine and create understanding about what motivates and gratify footboll fans to participate on social media. This was examined through a quantitative survey that was answered by swedish football fans. The study was created from using the theory uses and gratifications and earlier research in the area. McQuail, Joinson, Papacharissi and Rubin are the main reserachers contributing to the study. Conclusions that were made indicate that despite latest reserach, that indicates on a growing interaction and two-way communication, this study reveals that fan cultures main focus, motives and gratifications to participate are informational and one-way directed.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar på det sociala mediet Facebook. Syftet är att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de läser och delar med sig av på Facebook. Det vi vill undersöka är användandet av artiklar som opinionsbildande material - så som krönikor, debattinlägg och nyheter. Fokus ligger på att försöka se hur informanternas förhållande till deras åsikter och värderingar påverkas av vad de läser och delar på Facebook, samt hur och varför de använder sig av delningar. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 år, både kvinnor och män. De övergripande frågeställningar vi ville besvara var; Varför väljer informanten att läsa artiklar på Facebook? Varför väljer informanten att dela/dela vidare på Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens åsikter? För analysen har vi främst använt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hämtat från Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och Nyhetsvärdering som baseras på Galtung och Ruge´s kriterier för nyhetsvärdering, för att förklara vad de läser. Vi har även använt oss av Agenda-Setteing och Narcotizing Dysfunction för att närmare kunna förklara motiv, urval och vad resultatet av delningar blir. Resultatet visar att informanterna främst delar för att påverka andra och bidra till samhällsdebatten. Samtidigt så anser de att de inte själva blir påverkade av vad andra delar.

Denna kvalitativa studie syftar till att utforska gymnasieungdomars medvetenhet kring begreppet “digital källkritik" och vilka strategier de använder när de är källkritiska. Studien kommer också att undersöka vilken inre- och yttre motivation som finns hos gymnasieungdomarna när det gäller att vara källkritisk.  Studien baseras på en semistrukturerad intervjuguide som studiedesign och använder ett strategiskt bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval. Sex Intervjuperson från tre olika kommuner i mellersta och södra Sverige deltog i studien. Teorierna som används för att tolka resultaten är källkritiska strategier och Uses & Gratifications.      Resultaten av studien visar på en osäkerhet kring definitionen av begreppet “digital källkritik” bland intervjupersonerna. Däremot hade de koll på vilka strategier som är nödvändiga att besitta. Med det sagt så hade de fortfarande svårt att ge en tydlig definition av själva begreppet. I studiens resultat diskuteras också inre och yttre motivation till att utöva digital källkritik. Intervjupersonernas yttre motivation kom från skolan. Där det fanns ett krav att de skulle vara källkritiska och den inre motivationen handlar om att de själva inte ville sprida felaktig information i sina sociala kanaler.

No description available.