Global ETD Search

1	"Det är så tyst om allting" : Jokkmokk – en publikstudie av en kommun som lämnats i medieskugga Granqvist Elangowan, Elizabeth, Nilsson, Linda-Marie January 2014 (has links) Jokkmokks kommun i Norrbotten har under 2000-talet drabbats av flera lokalredaktioners nedläggningar. I dag står kommunen utan regelbunden bevakning och har nästintill förlagts i medieskugga. Syftet med publikstudien var att få en uppfattning om hur invånarna i Jokkmokks kommun upplever den rådande lokalmediebevakningen. Studien svarade på frågeställningar om vilken betydelse de lokala medierna har för Jokkmokks invånare, hur de anser sig påverkas av nedläggningarna samt vilka andra källor de vänder sig till för att få samhällsinformation. Publikstudien grundades på både kvantitativa och kvalitativa metoder. I det kvantitativa genomförandet svarade etthundra slumpmässigt utvalda respondenter i Jokkmokks kommun på en telefonenkät. Fyra semi-strukturerade informantintervjuer utfördes via telefon efter att ha gjort ett strategiskt urval bland enkätdeltagarna. I analysen jämförde vi faktorer som kön, utbildning och ålder i förhållande till det empiriska materialet. Våra centrala resultat visade att Jokkmokksinvånarna har ett stort intresse för lokala nyheter och även en hög konsumtion av lokala medier. Däremot pekade utsagorna på att innehållet i dem upplevs som bristfälligt och att lokaljournalistiken tydligt upplevs ha blivit sämre i samband med redaktionsnedläggningarna. Ett av de mest framträdande utfallen var behovet av en granskande lokalreporter och mer djupgående lokaljournalistik. Ur det empiriska materialet och analysen kunde vi dra slutsatsen att de lokala medierna i Jokkmokk inte uppfyller sin demokratiska funktion som tredje statsmakt. Medieskugga demokrati lokaljournalistik publikstudie Jokkmokk lokalredaktioner nedläggning.
2	Filmbeteenden : En kvalitativ publikstudie av studenters filmkonsumtion i dagens mediekonvergerade samhälle Mattias, Bodin January 2014 (has links) No description available. Publikstudie Studenter Film Filmkonsumtion Konvergens Media
3	Grupptittandets effekter : Om hur den sociala kontexten påverkar uppfattningen av reklamavbrott / The effects of coviewing : How the social context affects the view on commercial interruptions Lundmark, Ida, Törnwall, Sara January 2012 (has links) No description available. Reklamavbrott reklampaus Uses and Gratification Social Facilitation grupptittande reklam publikstudie.
4	Den fick bara två av fem! Jag bryr mig inte. : En fältstudie med syfte att kartlägga relationen mellan filmrecensenters åsikter och publikens filmkonsumtion Ekström, Anton January 2017 (has links) Med internets uppkomst och den idag stora spridning av internetbaserade platser för filmdiskussion och filmkritik, hur ser publiken idag på kritikerns roll och hur ställer sig denne mot de traditionella värderingarna kontra dagens utbredning av ”amatörkritiker”? Denna studie fokuserar på att undersöka hur relationen mellan kritiker och publiken ser ut, och hur det sedermera påverkar publikens filmkonsumtion. Utöver det ämnar studien att identifiera olika typer av filmkonsumenter baserat på deras relation till filmkritiker. Går det att se ett mönster? Genom en fältstudie där olika individer intervjuades under en veckas tid på biograf Sergel och biograf Söder i Stockholm undersöks hur relationen kan se ut från person till person samt till vilken grad den påverkar individen. Studien ställer även frågan var biobesökare vänder sig till för recensioner. Studiens resultat pekar på tydliga mönster och lyckas identifiera dessa typer av konsumenter. Utifrån de deltagare som ställt upp i studien kan man återfinna tre distinkta relationer; De ointresserade, De intressebaserade samt De åsiktsbaserade. Tre olika relationer där kritikerns påverkan går från helt frånvarande till närvarande och är viktig för individens värdering och val av film. Inom dessa tre typer differentieras definitionen av kritiker från den traditionella kritiken till den idag vanliga ”amatörkritikerna” som vanligtvis skriver på internetbaserade plattformar så som Internet Movie Database (IMDB). Publikstudie filmkonsumtion kritik påverkan kultur Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
5	”Jag tänkte bara: ’Inte här, inte här, inte här’” : En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010 Danielsson, Irene, Wåger, Sandra January 2011 (has links) Abstrakt Titel: ”Jag tänkte bara: ’Inte här, inte här, inte här’” - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010 Författare: Irene Danielsson och Sandra Wåger Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C Termin: Våren 2011 Handledare: Ulrika Olausson Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar. Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuer Teorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ”vi och dom”. Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ”Oro/rädsla”, ”Medkänsla/sympati”, ”Distansering/likgiltighet”, ”Ilska” och ”Lättnad”. Resultatet visar att det skapas ett ”vi och dom” genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ”nationen Sverige” där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ”dem” och de inbillade egenskaper som kommer med dem. Vissa associerar terrorism till religion - främst islam - och ser religionen som en förklaring till bakgrunden av dådet, medan andra inte alls gör den kopplingen. Dessa respondenter tror snarare att dådet beror på exempelvis psykisk sjukdom hos självmordsbombaren. Slutligen visar empirin i denna uppsats att respondenterna själva tillskriver medierna en betydande roll i formandet av deras uppfattningar. Många säger även att de inte kommer ihåg så mycket från fallet i Stockholm, vilket de tror kan bero på att medierna inte hade så stort intresse av att rapportera vidare om händelsen. Nyckelord: Emotioner, Terrorism, Religion, Självmordsbombningen i Stockholm 2010, ”Vi och dom”, Fruktanskultur, Publikstudie, Fokusgruppsintervju. Emotioner Terrorism Religion Självmordsbombningen i Stockholm 2010 ”Vi och dom” Fruktanskultur Publikstudie Fokusgruppsintervju.
6	Tunna (blå) linjen mellan fiktion och verklighet : En publikstudie om hur polisen anser att deras yrke framställs i tv-serien Tunna blå linjen / Thin (blue) line between fiction and reality : An audience study of how the police believe that their profession is portrayed in the TV-series Thin blue line Bringner, Judith January 2021 (has links) Denna studie har analyserat hur polisen uppfattar att deras yrke framställs och representeras i tv-serien Tunna blå linjen som visas på SVT. Detta har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod som bygger på semistrukturerade forskningsintervjuer. I intervjuerna har sex poliser, som tagit del av de första sex avsnitten av Tunna blå linjen intervjuats med hjälp av en på förhand konstruerad intervjuguide. För att analysera intervjusvaren utgår studien från representationsteori, identitetsteori och teorier om polisjargong och polishumor. Syftet med studien var att undersöka hur polisen anser att deras yrke framställs i tv-serien, om denna ger en bild som enligt verksamma poliser stämmer överens med deras upplevelse av yrket. Studien visar att poliserna som intervjuades anser att deras yrke representerades på ett mer övertygande sätt än vad polisyrket brukar göra i dramaserier. Dock finns det vissa invändningar mot att viktiga delar i deras yrke spetsas till en aning, eller inte skildras över huvud taget. Detta har dock intervjupersonerna översikt med då de anser att dessa delar inte passar in i dramaformatet. Intervjupersonerna väljer dock att fortsätta ta del av serien då de attraheras av dramat, men också för att de anser att skildringen i tv-serien är så pass bra att de kan relatera till många delar av yrket. Intervjupersonerna kan också relatera till den identitet som skildras i tv-serien, och kan se stora likheter på jargongen och gemenskapen som utspelar sig mellan kollegorna i Tunna blå linjen. / The purpose of this bachelor thesis is to examine how the police believe that their profession is portrayed in the tv series Tunna blå linjen that is shown on Sveriges Television, SVT. Does the show give a depiction that according to active police officers is consistent with their experience of the profession. To accomplish the results of this study it has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are active police officers and they all have consumed the first six episodes of the show Tunna blå linjen. The study relates to the representations theory, the identity theory and a theory about police jargon and humor. The results of this bachelor thesis shows that the respondents believe that the tv series Tunna blå linjen represents their profession in a more convincing way than the police profession usually does in other tv drama series. But however, they did react to the fact that the series did not show, for example all the paperwork they need to handle every day, and aggrandize some aspects of their profession, like the emotions of the characters. However, the interviewees are aware that these aspects have to be compromised for a drama series, and therefore they are indulgent. Qualitative research Audience research Semi-structured interviews Representations theory Identity theory Jargon Humor Drama tv series Police Tunna blå linjen Sveriges Television SVT. Kvalitativ forskningsstudie Semistrukturerad Intervjuguide Publikstudie Representationsteori Identitetsteori Jargong Humor Drama tv-serier Polisen Tunna blå linjen Sveriges Television SVT. Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
7	Vart fan är vi på väg? : En kvalitativ studie om den unga vuxna publikens uppfattning av frågesportprogrammen På spåret och Alla mot alla Ränkeskog, Gustaf, Jacobson, Lukas January 2020 (has links) The intent of this bachelor thesis is to specify the reasons why the young adult audience consumes the Swedish television quiz programs Alla mot alla and På spåret, which needs the programs might fulfill and the difference between the two programs. The study also reflects on the difference between similar quiz programs on commercial vs. public service television. To accomplish any results this study has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are in the age of 20 to 30 years and they all have consumed each show on a regular basis before the interviews have taken place. The young adult audience strives to obtain information, knowledge and entertainment from both of the two programs, but notices distinct differences in the use of language, humor and facts. The study also shows that the quiz programs fulfills the cognitive and emotional needs, but in different ways. The study relates to the uses and gratification theory and the genre theory. / Denna studie har analyserat hur den unga vuxna publiken ser på de svenska frågesportprogrammen På spåret och Alla mot alla, som verkar under Sveriges Television respektive Kanal 5. För att ta reda på det har sex kvalitativa forskningsintervjuer genomförts, där respondenterna i fråga är i 20 till 30 års ålder. Respondenterna har tittat på respektive frågesportprogram på regelbunden basis innan intervjuerna ägt rum. Syftet med studien har varit att reda ut varför den unga vuxna publiken tar del av frågesportprogrammen, vilka behov programmen uppfyller, vilka skillnader den unga vuxna publiken upplever samt hur de ser på public service kontra kommersiell tv. Det med dessa program som utgångspunkt. Studien har förhållit sig till uses and gratifications-teorin samt genreteorin. Det som studien kan visa är att den unga vuxna publiken kollar på frågesportprogrammen för att ta del av information, underhållning och kunskap. Studien visar också att frågesportprogrammen uppfyller de emotionella och kognitiva behoven, men på varierande sätt. Den unga vuxna publiken observerar ett flertal skillnader programmen emellan. Den största skillnaden är programmens genredefinition, då svaren tyder på att Alla mot alla anses vara en game show, medan På spåret anses vara en quiz show. Studien kan också konstatera att den unga vuxna publiken upplever tydliga skillnader, exempelvis språkbruk och jargong, mellan program som verkar under public service och kommersiella bolag. Qualitative research Audience research Genre theory Uses and gratifications Information Entertainment Game show Quiz show Quiz program På spåret Alla mot alla Filip and Fredrik Public service Commercial broadcasting Discovery Networks Sveriges Television Kanal 5 Kvalitativ forskningsstudie Publikstudie Genreteori Uses and gratifications Information Underhållning Game show Quiz show Frågesportprogram På spåret Alla mot alla Filip och Fredrik Public service Kommersiellt tv-bolag Discovery Networks Sveriges Television Kanal 5 Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap

1

Page generated in 0.1385 seconds