Teacher as a professional role tends to become oversimplified to a leader who works with teaching the uppcoming generations. As a result teaching is seen as the dominant assignment within the teaching profession and the several demands that the teachers face fall into the shadows. The aim of this study is therefore to illustrate the complexity that exists within the teacher profession by focusing on teacher identities. To explore the aim a combination of ethnographic and interview methods has been used. Three teachers were the subjects of observations and interviews. The empirical data from the observations was analysed with a microsociological approach through Goffman's drama metaphor (2009). The interview data was analysed within a narrative perspective with the help of Georgakopoulou & Bambergs (2008) positioning model. The results of the study show that teachers use several roles within their teacher identity and that they vary depending on the social room they are a part of. Sometimes the role represents a leader in the classroom and other times as a part of a specific group. Within this shift exists a form of discrepancy in the teacher identity. In other words, who the teacher aspires to be versus what the situation demands of the teacher. The level of discrepancy is dependent on the relationship the teacher has with a student group as well as the internal and external demands. To be a teacher is therefore a complex profession where the teacher has to balance several demands and expectations between each other. / Lärare tenderar ofta att förenklas till att vara ledare som arbetar med att undervisa den nya generationen medborgare. Genom detta är professionen ofta tagen för givet att endast handla om lärande. Även om lärarprofessionens allra mest centrala arbetsuppgift är att lära ut kunskap i klassrummet, så finns det flertalet andra krav som lärare behöver ta hänsyn till. Syftet med detta arbete är att illustrera den komplexitet som finns inom professionen genom att fokusera på läraridentiteter. För att undersöka syftet och besvara frågeställningarna användes kombinerade metoder av observationer och semistrukturerade intervjuer. Tre lärare observerades och intervjuades. Det empiriska materialet från observationerna analyserades utifrån ett mikrosociologiskt perspektiv med hjälp av Goffmans (2009) dramaturgiska metafor, medan det narrativa perspektivet i form av Georgakopoulou & Bambergs (2008) positioneringsmodell låg till grund för empirin från intervjuerna. Resultatet visar att lärarprofessionen är definierad av flertalet roller som ryms inom en läraridentitet och som skiftar mellan de sociala rum lärare framträder i. Rollerna kan skifta mellan att vara av ledande karaktär till en mer stödjande karaktär som en del av en gemenskap i exempelvis elevhälsan. I samband med detta skifte finns det även en diskrepans i hur lärare uppfattar sig själva och vad situationen skapar för förväntningar på dem. Nivån av denna diskrepans är beroende av den relation som läraren har med elevgruppen samt de interna och externa kraven som ställs på läraren. Att vara lärare är därmed en komplex profession inom vilket läraren måste balansera olika intressen mellan varandra.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-532124 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Ejerblad, Jacob, Pacholek, Marcelina |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi |
Page generated in 0.0034 seconds