Syftet med denna studie är att undersöka hur nationella läroplaner och betänkanden med inriktning mot förskolan formulerar samhällsorienterande ämnen. De samhällsorienterande ämnena som den här studien undersöker utgår från Epstein (2014) och är mångfald, samhällsroller, regler, demokrati, ekonomi, historia, geografi samt ekologi. Denna studie undersöker således om dessa ämnen nämns explicit eller implicit i de nationella läroplanerna och betänkanden med inriktning mot förskolan. Denna studie åstadkommer detta genom att utföra en allmän litteraturstudie. De forskningsstudier som presenteras behandlar de samhällsorienterande ämnenas tillhörighet i förskolan. Denna studie reflekterar över samhällsorienterande ämnenas plats i förskolan genom teoretiska utgångspunkter. Dessa teoretiska utgångspunkter som utgår från ett posthumanistiskt ramverk, är begreppen rhizom (Deleuze & Guattari 1987) och situerad kunskap (Haraway 2008). Resultatet visar att samhällsorienterande ämnen främjas i de läroplaner och betänkanden som undersöks explicit eller implicit. Vilka samhällsorienterande ämnen som presenterades av Epstein (2014) främjas varierar för varje dokument. Diskussionen går in på om det som formuleras i dessa dokument är tillräckligt för arbetet med dessa ämnen i förskolan på en helhetssyn.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-218882 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Akan, Mahmut Şamil |
| Publisher | Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds