<p>The aim of this study was to examine how teachers in special schools for children with mental disabilities add meaning to the process of assessing their pupils with a grading system. The study was carried out in a focus group that, during three qualitative dialogues, discussed the grading system in special schools in general and on the basis of the national school curriculum. The material was analyzed from a theoretical viewpoint taking into account both the French philosopher Michel Foucault’s perspective on empowerment and that of post-structuralism.</p><p>The results show that it is clearly problematic to assess children with intellectual disabilities. Due to the children´s differing conditions it is not possible to establish common knowledge goals and grades cannot be weighed in relation to the child’s level of knowledge. However, by considering the individual conditions of the children, formative assessment can be practiced and by avoiding not-passed grades all pupils in the special school can reach their individual goals and it is guaranteed that pupils always receive a grade that allows them to pass. The study also shows that the assessment still contains a comparative aspect; in fact, a comparative aspect is already incorporated in the assignment process to the special school which in Sweden bases on comparing the pupils intelligence level with that of other children of similar age. The goal-related grading system thus builds on a comparative system, in which children tested with a certain value from the normal test scale, are expected to not reach the curriculum goals and are then placed in a special school.</p><p>The results of this study also illustrate the consequences of grade assessment for children´s identity and future. The teacher´s handling of curriculum goals and grades results in the subjectivization of the pupils. Children are shaped to be learning subjects in an environment of discourses that segregates the children by labeling them as being different from normal. Both, pupils and personnel operate in a system of (ranked) power where disciplinary actions are part of a normalization process, a process that creates and is created by the prevailing ranking of power. The study shows that the assignment of grades in special schools and schools for children with mental disabilities is in itself part of a social process that singles out individuals who get diagnosed as intellectually disabled and that places them at the margin of society.</p> / <p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger i särskolan skapar mening i betygssättningen av elever i denna skolform. Studien har genomförts i en fokusgrupp som i kvalitativa samtal vid tre tillfällen har diskuterat betygssättning i särskolan allmänt samt med utgångspunkt i grundsärskolans nationella dokument. Materialet har analyserats utifrån ett teoretiskt perspektiv med det poststrukturalistiska och Michel Foucaults maktperspektiv för ögonen.</p><p>I resultatet har det framkommit att betygssättning i särskolan är problematiskt. Elevers olika förutsättningar gör det omöjligt att ha gemensamma kunskapsmål och viktningen av betyg låter sig inte göras i förhållande till kunskapsnivån. Genom att ta hänsyn till de egna förutsättningarna kan formativ bedömning dock tillämpas och avsaknaden av ickegodkänt betyg gör att barnens individuella mål kan uppnås och ett godkänt betyg alltid garanteras. Analysen av materialet visar också att den jämförande aspekten i bedömningen finns kvar inte minst i själva mottagandet till särskolan, då det svenska systemet grundar sig på att elever föreslås skolformen särskola utifrån en jämförelse med jämnårigas intelligensnivå. Skolans mål- och kunskapsrelativa betygssystem bygger därmed på ett relativ jämförande ordning, där barn som testats och fått ett visst värde på normalskalan, förväntas att inte uppnå grundskolans mål och tas emot i särskolan.</p><p>Studiens resultat har också visat betygssättningens och särskolans betydelse för elevers identitetsskapande och framtid. Pedagogers hantering av kunskapsmål och betyg för med sig en subjektivering av elever där barnen formas till lärande subjekt i en miljö fylld av diskurser som vill särskilja dem som avvikande från det normala. Såväl eleverna som personalen själv verkar i en maktordning där disciplineringen är en del i en normaliseringsprocess, en process som skapas av och skapar den rådande maktordningen. Studien visar att betygssättningen i särskolan och den särskilda skolformen i sig är en del av den samhällsprocess som verkar för att sortera ut personer som får diagnosen utvecklingsstörning och som placeras i utkanten av samhället.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:su-37256 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Kowalska, Barbara |
| Publisher | Stockholm University, Department of Special Education |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0028 seconds