Syftet med denna uppsats är att undersöka marknadsföringens roll i gymnasieskolor och hur den sedan uppfattas av skolmarknadens aktörer, samt att undersöka vilka marknadsföringstekniker som används idag. Denna uppsats har huvudsakligen undersökt fyra stycken olika gymnasieskolor belägna i Halmstad. Gymnasieskolornas ledning har analyserats med hjälp utav djupintervjuer, medan elevernas perspektiv har analyserats och samlats in via en online-baserad enkätundersökning. Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen har varit baserad på den svenska gymnasieskolans historia och dess förändringar, kopplat till olika typer av tekniker inom marknadsföring. I uppsatsen diskuteras det vidare att minskade elevkullar och ökad konkurrens på skolmarknaden ligger till grund för den ökande marknadsföringen i gymnasieskolan. Skolformsperspektivet av skolor har används som ett sidospår löpande genom uppsatsen, för att på så vis få ytterligare en vinkel på fenomenet. Markanta olikheter mellan skolformer har i denna uppsats inte kunnat påvisas. Uppsatsen har istället resulterat i en djupare förståelse för marknadsföringsnyttan utifrån de två valda perspektiven. Vissa uppfattningar om marknadsföringen stämde mellan eleverna och ledningen. En av uppfattningarna som stämde överens mellan elev och ledning var att marknadsföringstekniker som inspirerade till Word-Of-Mouth-effekter ansågs vara de mest effektiva marknadsföringsstrategierna. Vidare ansågs den interna marknadsföringen klart vara den bästa, däremot var den externa marknadsföringen den som i själva verket användes mest av skolorna. Enligt eleverna så spelade formen av gymnasieskolan roll i valet av gymnasieskola, men det var mer specifikt kvalitén på utbildningen som vägde allra tyngst vid ett gymnasieval.

<p> </p><p>Syftet med vår studie har varit att belysa hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning som mottagits i särskolan resonerar kring val av skolform. Vi ville undersöka hur val av skolform kan gå till och vad som kan avgöra ett skolformsval. Vi ville också få insikt i om föräldrarna upplevde att de har/hade ett val och om valet fått några konsekvenser. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med funktionsnedsättning som är mottagna i grundsärskolan.</p><p> </p><p>Vi har intervjuat föräldrar till tre barn. Genom intervjuerna fick vi ta del av gripande levnadsberättelser där föräldrarna kämpat för att deras barn ska få det stöd i skolan som de enligt lag har rätt till. Intervjuerna visade att föräldrarna upplever att val av skolform egentligen inte är/var ett val. Föräldrarna är oroliga för att deras barn inte ska få tillräckligt stöd om de går kvar i grundskolan. Det är i slutändan resurserna som avgör vilken skolform föräldrarna upplever sig kunna välja. Några föräldrar har haft sina barn i grundskolan under flertalet år och de upplever att deras barn inte fått sina behov tillgodosedda i grundskolan och att det har varit huvudanledningen till att föräldrarna valt grundsärskolan. Några föräldrar upplever att när deras barn börjar grundsärskolan finns det inte heller där tillräckligt med resurser. Alla föräldrar upplever att valet är/ har varit jobbigt.</p><p> </p>

Syftet med vår studie har varit att belysa hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning som mottagits i särskolan resonerar kring val av skolform. Vi ville undersöka hur val av skolform kan gå till och vad som kan avgöra ett skolformsval. Vi ville också få insikt i om föräldrarna upplevde att de har/hade ett val och om valet fått några konsekvenser. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med funktionsnedsättning som är mottagna i grundsärskolan.   Vi har intervjuat föräldrar till tre barn. Genom intervjuerna fick vi ta del av gripande levnadsberättelser där föräldrarna kämpat för att deras barn ska få det stöd i skolan som de enligt lag har rätt till. Intervjuerna visade att föräldrarna upplever att val av skolform egentligen inte är/var ett val. Föräldrarna är oroliga för att deras barn inte ska få tillräckligt stöd om de går kvar i grundskolan. Det är i slutändan resurserna som avgör vilken skolform föräldrarna upplever sig kunna välja. Några föräldrar har haft sina barn i grundskolan under flertalet år och de upplever att deras barn inte fått sina behov tillgodosedda i grundskolan och att det har varit huvudanledningen till att föräldrarna valt grundsärskolan. Några föräldrar upplever att när deras barn börjar grundsärskolan finns det inte heller där tillräckligt med resurser. Alla föräldrar upplever att valet är/ har varit jobbigt.

Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och analysera olika aspekter på skolbytesprocessen i fem fall där en elev flyttat över från grundskolans till grundsärskolans verksamhet efter att de undervisats i grundskolan minst tre år. Studien har kvalitativ forskningsansats då den bygger på semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Insamlade intervjudata analyserades och tolkades utifrån Ad hoc metoden. Resultatet i vår studie utgår från Bronfenbrenners systemteori som innebär att vi har grupperat aspekterna i mikro-, meso-, exo- och makrosystem. Studien har tre olika teman utifrån frågeställningarna. Temana är anpassningar i grundskolan, förklaringar till skolbytet samt beslutet om skolbytet. Genom intervjuerna har det framkommit en bild av att Bronfenbrenners system finns representerade i alla teman. Det har framkommit att skolan som organisation brister i stödet till dessa elever och att skolproblemen ofta läggs på eleven. Ingen av informantgrupperna lyfter fram lärarna som bristfälliga i utformandet av en anpassad skolgång. Slutsatserna i denna studie är att samtliga elever har uppmärksammats i skolan för någon svårighet innan de blivit utredda för utvecklingsstörning. Lärarna har arbetat med anpassningar och har visat sig positiva till inkludering. Däremot gör kommunernas brist på tillskott av resurser det svårt för lärarna att skapa förutsättningar för eleverna och därför lever de inte upp till Barnkonventionen eller Salamancadeklarationen.

Den här uppsatsen redogör för en kvalitativ textanalys av svensk hemundervisningsdebatt mellan åren 2000 och 2015. Det empiriska materialet bestående av 17 insändare, debattartiklar och ledare från en variation av svensk dagsmedia har analyserats med hjälp av systematisk-logisk analys samt kritisk ideologianalys. Syftet med undersökningen är att analysera debatten. Resultatet visar att argument som förekommer i debatten kan sorteras in under fyra teman: Barnet och familjen, Hemmets plats i samhället, Skolans plats i samhället samt Samhällets grund. Resultatet visar också att argument för hemundervisning liksom argument mot hemundervisning förekommer i alla teman. De framkomna argumenten har via de fyra konstruerade temana analyserats i relation till två teoretiska begrepp, public good och private good. Diskussionen av undersökningsresultatet visar att argument inom de två förstnämnda temana tenderar att vara ”mer” private good medan argument inom de två sistnämnda temana tenderar att vara ”mer” public good.

<p>Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexåringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrättandet av förskoleklassen var en intention att ge sexåringarna en likvärdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vårt arbete är ta reda på var förskoleklassen befinner sig i förhållande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill också lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte är obligatorisk, vilket grundskolan är. För detta har vi tagit två teoretiska redskap till hjälp. Det ena är ramfaktorteorin med vilken skolans respektive förskolans traditioner ses som formande och styrda via olika ramar. Det andra handlar om att förstå de olika traditionerna utifrån ett tänkande om olika arenor: formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun och observationen som redskap. Vi valde att besöka skolor i tre olika kommuner, där vi intervjuade en rektor och en förskollärare/lärare på varje skola och gjorde observationer av den pedagogiska miljön. Den slutsats vi kan dra av undersökningen är att organiserandet av förskoleklassverksamheten kan se väldigt olika ut. I vårt resultat kommer vi fram till att förskoleklassen är "skolifierad". Det vill säga att det är skolans tradition som dominerar på realiseringsarenan även om formuleringsarenan genom Läroplanen mer gynnar förskolans tradition. Förskoleklassens placering på skolan verkar inte ha någon större betydelse för en integrering. Det tycks snarare bero på kommunikationen mellan de olika arenorna. På de skolor där kommunikationen är tydlig mellan skolchef och förskollärare/lärare arbetar personalen aktivt med att integrera förskoleklassen i skolans verksamhet. Placeringen av förskoleklassen och utformningen av tilldelade lokaler tycks ha betydelse för hur verksamheten i förskoleklassen organiseras. Vår tolkning är att det finns materiella ramfaktorer som styr organiserandet i förskoleklass, exempelvis lokaler och tillgång till material. I slutändan upplever vi att det är skolchefers, förskollärares/lärares förhållningssätt som är den starkast styrande ramfaktorn som fastställer vilken av verksamhetstraditionerna som kommer att dominera.</p>

Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexåringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrättandet av förskoleklassen var en intention att ge sexåringarna en likvärdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vårt arbete är ta reda på var förskoleklassen befinner sig i förhållande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill också lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte är obligatorisk, vilket grundskolan är. För detta har vi tagit två teoretiska redskap till hjälp. Det ena är ramfaktorteorin med vilken skolans respektive förskolans traditioner ses som formande och styrda via olika ramar. Det andra handlar om att förstå de olika traditionerna utifrån ett tänkande om olika arenor: formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun och observationen som redskap. Vi valde att besöka skolor i tre olika kommuner, där vi intervjuade en rektor och en förskollärare/lärare på varje skola och gjorde observationer av den pedagogiska miljön. Den slutsats vi kan dra av undersökningen är att organiserandet av förskoleklassverksamheten kan se väldigt olika ut. I vårt resultat kommer vi fram till att förskoleklassen är "skolifierad". Det vill säga att det är skolans tradition som dominerar på realiseringsarenan även om formuleringsarenan genom Läroplanen mer gynnar förskolans tradition. Förskoleklassens placering på skolan verkar inte ha någon större betydelse för en integrering. Det tycks snarare bero på kommunikationen mellan de olika arenorna. På de skolor där kommunikationen är tydlig mellan skolchef och förskollärare/lärare arbetar personalen aktivt med att integrera förskoleklassen i skolans verksamhet. Placeringen av förskoleklassen och utformningen av tilldelade lokaler tycks ha betydelse för hur verksamheten i förskoleklassen organiseras. Vår tolkning är att det finns materiella ramfaktorer som styr organiserandet i förskoleklass, exempelvis lokaler och tillgång till material. I slutändan upplever vi att det är skolchefers, förskollärares/lärares förhållningssätt som är den starkast styrande ramfaktorn som fastställer vilken av verksamhetstraditionerna som kommer att dominera.

Abstract  Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass tänker kring och förhåller sig till att förskoleklassen nu är en obligatorisk skolform. I bakgrunden till detta arbete får läsaren möjlighet att följa med bakåt i historien hur det kom sig att förskoleklassen blev en obligatorisk skolform. Samt att olika dilemman som kan kopplas till förskoleklassen om obligatorisk skolform beskrivs. För att samla in data har det använts semistrukturerade intervjuer där själva intervjun mer har förts i form av ett samtal med pedagogerna som deltog i studien. Jag har valt att använda mig av en explorativ design för detta arbete. I stora drag innebär det att jag som forskare med denna studie, utifrån vad som kommit fram i mina resultat, hoppas kunna skapa underlag för nya ämnen för andra att undersöka vidare kring i nya studier. Resultatet av denna studie har bekräftat den bild som jag funnit beskrivits av olika författare och forskare sedan tidigare, gällande hur det är att undervisa i en förskoleklass. Resultatet visar även på att respondenterna i denna studie upplever att det har skett förändringar gällande deras arbetssituation, ibland åt det mer negativa hållet, sedan förskoleklassen har blivit obligatorisk. I diskussionen av detta arbete har jag valt att belysa tre dilemman som även kan kopplas till de forskningsfrågor som sattes upp i samband med syftet samt till den litteratur och forskning jag valt att belysa i min bakgrund.

<p>The aim of this study was to examine how teachers in special schools for children with mental disabilities add meaning to the process of assessing their pupils with a grading system. The study was carried out in a focus group that, during three qualitative dialogues, discussed the grading system in special schools in general and on the basis of the national school curriculum. The material was analyzed from a theoretical viewpoint taking into account both the French philosopher Michel Foucault’s perspective on empowerment and that of post-structuralism.</p><p>The results show that it is clearly problematic to assess children with intellectual disabilities. Due to the children´s differing conditions it is not possible to establish common knowledge goals and grades cannot be weighed in relation to the child’s level of knowledge. However, by considering the individual conditions of the children, formative assessment can be practiced and by avoiding not-passed grades all pupils in the special school can reach their individual goals and it is guaranteed that pupils always receive a grade that allows them to pass. The study also shows that the assessment still contains a comparative aspect; in fact, a comparative aspect is already incorporated in the assignment process to the special school which in Sweden bases on comparing the pupils intelligence level with that of other children of similar age. The goal-related grading system thus builds on a comparative system, in which children tested with a certain value from the normal test scale, are expected to not reach the curriculum goals and are then placed in a special school.</p><p>The results of this study also illustrate the consequences of grade assessment for children´s identity and future. The teacher´s handling of curriculum goals and grades results in the subjectivization of the pupils. Children are shaped to be learning subjects in an environment of discourses that segregates the children by labeling them as being different from normal. Both, pupils and personnel operate in a system of (ranked) power where disciplinary actions are part of a normalization process, a process that creates and is created by the prevailing ranking of power. The study shows that the assignment of grades in special schools and schools for children with mental disabilities is in itself part of a social process that singles out individuals who get diagnosed as intellectually disabled and that places them at the margin of society.</p> / <p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger i särskolan skapar mening i betygssättningen av elever i denna skolform. Studien har genomförts i en fokusgrupp som i kvalitativa samtal vid tre tillfällen har diskuterat betygssättning i särskolan allmänt samt med utgångspunkt i grundsärskolans nationella dokument. Materialet har analyserats utifrån ett teoretiskt perspektiv med det poststrukturalistiska och Michel Foucaults maktperspektiv för ögonen.</p><p>I resultatet har det framkommit att betygssättning i särskolan är problematiskt. Elevers olika förutsättningar gör det omöjligt att ha gemensamma kunskapsmål och viktningen av betyg låter sig inte göras i förhållande till kunskapsnivån. Genom att ta hänsyn till de egna förutsättningarna kan formativ bedömning dock tillämpas och avsaknaden av ickegodkänt betyg gör att barnens individuella mål kan uppnås och ett godkänt betyg alltid garanteras. Analysen av materialet visar också att den jämförande aspekten i bedömningen finns kvar inte minst i själva mottagandet till särskolan, då det svenska systemet grundar sig på att elever föreslås skolformen särskola utifrån en jämförelse med jämnårigas intelligensnivå. Skolans mål- och kunskapsrelativa betygssystem bygger därmed på ett relativ jämförande ordning, där barn som testats och fått ett visst värde på normalskalan, förväntas att inte uppnå grundskolans mål och tas emot i särskolan.</p><p>Studiens resultat har också visat betygssättningens och särskolans betydelse för elevers identitetsskapande och framtid. Pedagogers hantering av kunskapsmål och betyg för med sig en subjektivering av elever där barnen formas till lärande subjekt i en miljö fylld av diskurser som vill särskilja dem som avvikande från det normala. Såväl eleverna som personalen själv verkar i en maktordning där disciplineringen är en del i en normaliseringsprocess, en process som skapas av och skapar den rådande maktordningen. Studien visar att betygssättningen i särskolan och den särskilda skolformen i sig är en del av den samhällsprocess som verkar för att sortera ut personer som får diagnosen utvecklingsstörning och som placeras i utkanten av samhället.</p>

The aim of this study was to examine how teachers in special schools for children with mental disabilities add meaning to the process of assessing their pupils with a grading system. The study was carried out in a focus group that, during three qualitative dialogues, discussed the grading system in special schools in general and on the basis of the national school curriculum. The material was analyzed from a theoretical viewpoint taking into account both the French philosopher Michel Foucault’s perspective on empowerment and that of post-structuralism. The results show that it is clearly problematic to assess children with intellectual disabilities. Due to the children´s differing conditions it is not possible to establish common knowledge goals and grades cannot be weighed in relation to the child’s level of knowledge. However, by considering the individual conditions of the children, formative assessment can be practiced and by avoiding not-passed grades all pupils in the special school can reach their individual goals and it is guaranteed that pupils always receive a grade that allows them to pass. The study also shows that the assessment still contains a comparative aspect; in fact, a comparative aspect is already incorporated in the assignment process to the special school which in Sweden bases on comparing the pupils intelligence level with that of other children of similar age. The goal-related grading system thus builds on a comparative system, in which children tested with a certain value from the normal test scale, are expected to not reach the curriculum goals and are then placed in a special school. The results of this study also illustrate the consequences of grade assessment for children´s identity and future. The teacher´s handling of curriculum goals and grades results in the subjectivization of the pupils. Children are shaped to be learning subjects in an environment of discourses that segregates the children by labeling them as being different from normal. Both, pupils and personnel operate in a system of (ranked) power where disciplinary actions are part of a normalization process, a process that creates and is created by the prevailing ranking of power. The study shows that the assignment of grades in special schools and schools for children with mental disabilities is in itself part of a social process that singles out individuals who get diagnosed as intellectually disabled and that places them at the margin of society. / Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger i särskolan skapar mening i betygssättningen av elever i denna skolform. Studien har genomförts i en fokusgrupp som i kvalitativa samtal vid tre tillfällen har diskuterat betygssättning i särskolan allmänt samt med utgångspunkt i grundsärskolans nationella dokument. Materialet har analyserats utifrån ett teoretiskt perspektiv med det poststrukturalistiska och Michel Foucaults maktperspektiv för ögonen. I resultatet har det framkommit att betygssättning i särskolan är problematiskt. Elevers olika förutsättningar gör det omöjligt att ha gemensamma kunskapsmål och viktningen av betyg låter sig inte göras i förhållande till kunskapsnivån. Genom att ta hänsyn till de egna förutsättningarna kan formativ bedömning dock tillämpas och avsaknaden av ickegodkänt betyg gör att barnens individuella mål kan uppnås och ett godkänt betyg alltid garanteras. Analysen av materialet visar också att den jämförande aspekten i bedömningen finns kvar inte minst i själva mottagandet till särskolan, då det svenska systemet grundar sig på att elever föreslås skolformen särskola utifrån en jämförelse med jämnårigas intelligensnivå. Skolans mål- och kunskapsrelativa betygssystem bygger därmed på ett relativ jämförande ordning, där barn som testats och fått ett visst värde på normalskalan, förväntas att inte uppnå grundskolans mål och tas emot i särskolan. Studiens resultat har också visat betygssättningens och särskolans betydelse för elevers identitetsskapande och framtid. Pedagogers hantering av kunskapsmål och betyg för med sig en subjektivering av elever där barnen formas till lärande subjekt i en miljö fylld av diskurser som vill särskilja dem som avvikande från det normala. Såväl eleverna som personalen själv verkar i en maktordning där disciplineringen är en del i en normaliseringsprocess, en process som skapas av och skapar den rådande maktordningen. Studien visar att betygssättningen i särskolan och den särskilda skolformen i sig är en del av den samhällsprocess som verkar för att sortera ut personer som får diagnosen utvecklingsstörning och som placeras i utkanten av samhället.