Bostadssegregation och växande sociala klyftor är aktuella samhällsproblem som kan vara svåra att hantera. Tidigare forskning visar att social blandning kan ha positiva effekter på integration och samhällsutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka hur aktörer inom bostadsförsörjningen ställer sig till implementeringen av social blandning. Studien har för avsikt att bidra till forskningen genom att kartlägga existerande attityder inom den svenska kontexten. Genom tio intervjuer med olika aktörer som arbetar med frågan, presenteras en nyanserad och betydelsefull överblick över hur inställningarna till fenomenet ser ut i verkligheten. Resultatet visar att samtliga respondenter ställer sig positiva till social blandning. Handlingsutrymmet och motiven skiljer sig mellan olika aktörer där de främsta skillnaderna återfinns mellan privata och statliga aktörer. Politiker och statliga aktörer har den huvudsakliga makten när det kommer till att utforma bostadspolitiken men även allmännyttiga organisationer kan påverka bostadsförsörjningen. Social blandning verkställs främst genom blandade upplåtelseformer och varierande bostadstyper samt storlekar. Det utpekas som faktorer som främjar en högre grad av blandning av invånare i bostadsområden. Något som i sin tur har positiva effekter på bland annat samhörighet, trygghet och samhällsutveckling.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-521049 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Pajor, Nickol, Rindesparr, Amanda |
| Publisher | Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds