Bakgrund: Personer med ADHD har ofta nedsatta exekutiva funktioner, vilket kan försvåra social interaktion. Även vid autismspektrumtillstånd förekommer exekutiv dysfunktion, och där har tidigare studier visat ett behov av att ta hänsyn till detta vid vårdrelaterat bemötande. Det finns begränsad kunskap om hur personer med ADHD upplever bemötande inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet var att utforska hur personer med ADHD upplever bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ design med deskriptiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta personer med ADHD-diagnos. Resultat: Tre huvudkategorier kunde formuleras utifrån intervjumaterialet: Brist på tydlighet, bristande respekt för individ och autonomi samt begränsad kunskap om ADHD hos vårdpersonal. Informanter upplevde otydlighet i kommunikation och struktur och en känsla av att vårdpersonalen inte hade respekterat deras person eller autonomi. De beskriver också hur tidsaspekten blir ett problem: att behöva vänta på olika moment och inte veta hur länge de behöver vänta. Okunskapen om ADHD kändes besvärande. Informanter upplevde att vårdpersonalen hade låst sig vid en begränsad kunskap om ADHD istället för att se personen de hade framför sig. Studiens teoretiska referensram, Joyce Travelbees interaktionsteori, understryker betydelsen av kommunikation och interaktion i omvårdnadssituationen för att adekvat vård ska kunna ges till den unika patienten, och att en förutsättning är att sjuksköterskan vill hjälpa men också har förmågan att göra det. Slutsats: Informanter i studien upplevde brister inom i huvudsak tre områden: tydlighet i kommunikation och struktur, respekt för deras person och autonomi samt vårdpersonalens kunskapsnivå gällande ADHD. Det är viktigt att patienter bemöts efter sina särskilda förutsättningar. Patienter med ADHD är inte en homogen grupp: graden och omfattningen av svårigheter kan skilja mycket, även mellan individer som uppfyller samma subdiagnos. Sjuksköterskan kan använda dessa kunskaper för att förbättra individanpassningen av bemötande och omvårdnad av personer med ADHD. / Background: People with ADHD often have impaired executive functions, which can hamper social interaction. Also in autism spectrum disorders executive dysfunction occurs, and here previous studies have demonstrated a need to take that into account in health-related personal treatment. There is limited knowledge about how people with ADHD are experiencing personal treatment in health care. Aim: The aim was to explore how people with ADHD are experiencing personal treatment in health care. Method: The study applied a qualitative design with descriptive approach. Semi-structured interviews were conducted with eight people with ADHD diagnosis. Results: Three main categories could be formulated on the basis of the interview material: Lack of clarity, lack of respect for individual and autonomy, and healthcare professional’s limited knowledge about ADHD. The informants experienced a lack of clarity in communication and structure and a feeling that the staff had not respected their person or autonomy. They also describe how the time factor becomes a problem: having to wait for different moments and not knowing how long they will have to wait. Ignorance of ADHD was perceived troublesome. Informants felt that caregivers often stuck to limited understanding of ADHD instead of seeing the person they had in front of them. The study's theoretical framework, Joyce Travelbee’s interaction theory, emphasizes the importance of communication and interaction in the nursing situation to care adequately for the unique patient, and that a prerequisite is that the nurse wants to help but also has the ability to do so. Conclusion: Informants in the study experienced shortcomings in mainly three areas: clarity in communication and structure, respect for their person and autonomy, as well as the healthcare professionals' level of knowledge regarding ADHD. It is important that patients are treated according to their particular conditions. Patients with ADHD are not a homogeneous group: the severity and the extent of the difficulties can be very different, even between individuals who meet the same subdiagnosis. Healthcare professional’s can use this knowledge to improve the personalization of treatment and care of people with ADHD.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-324103 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Åkerblom, Erik, Åkerblom, Jessica |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds