<p>Ämnet för den här uppsatsen var i första hand mentorskap och jag ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv studera det samspel som sker mellan mentor och adept. För att förstå hur denna relation kan uppfattas som utvecklande för både mentor och adept har jag i andra hand också tittat på de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning. Avsikten var dels att genom att synliggöra skillnader och likheter bidra till en förståelse för hur de olika relationerna kan fungera som utvecklande relationer i arbetslivet och dels utröna vilken typ av kompetens adepter och mentorer menar att man utvecklar. En annan avsikt med arbetet var att bidra till att man använder de olika begreppen på ett mer konsekvent sätt.</p><p>Anledningen till mitt val av problemområde hänger samman med att jag uppfattar att mentorskap är ett begrepp som används i flera sammanhang och med olika innebörd. Ofta talar man om mentorskapsprogram där syftet med programmen bl.a. kan vara att få fler kvinnor till ledande befattningar eller fungera som kompetensutveckling för ledare. I dessa sammanhang fokuseras oftast på adeptens utveckling och man ser bara mentorn som den som ”ger” av sin kunskap och erfarenhet. Jag menar att en relation utvecklas och består endast då båda parter uppfattar att de får ut något av relationen och att det därför är av intresse att studera båda parternas upplevelse av relationen.</p><p>I litteraturstudien valde jag att studera mentorskap och de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning ur ett historiskt perspektiv och också se hur begreppen använts i arbetslivet. Den empiriska undersökningen fokuserade på några mentorer och adepter och deras uppfattning om och upplevelse av mentorskap i första hand och coachning, fadderskap och handledning i andra hand. Jag valde att genomföra undersökningen som en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer där jag kunde ställa följdfrågor under intervjuns gång.</p><p>Slutsatser som kunde dras av arbetet och som jag tolkar att det finns stöd för både i den teoretiska genomgången och i den empiriska undersökningen är att det finns ett antal aspekter som synliggör de likheter och skillnader som finns. De aspekter som framkom var: syfte, mål, motiv för att ingå som part i relationen, behov av kunskap om organisationen, intern eller extern stödjare, typ av kompetens som utvecklas, typ av makt och påverkansprocess, tidsbegränsning och ömsesidighet i relationen. Skillnaderna och likheterna menar jag bör beaktas då man i arbetslivet planerar olika typer av kompetensutvecklingsinsatser. Vidare studier kan också bidra till ökad kunskap om hur den yrkesmässiga och personliga utvecklingen sker och hur det utbyte som sker bidrar till eller hämmar utvecklingsprocesserna.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:his-74 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Idmark-Andersson, Eva |
| Publisher | University of Skövde, School of Technology and Society, Skövde : Institutionen för teknik och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0017 seconds