Den svenska lärarkåren har förändrats under de senaste åren. Fler lärare med olika utbildningsbakgrund har börjat arbeta i den svenska skolan. Detta skapar nya utmaningar för rektorn som den pedagogiska ledaren att leda och skapa förutsättningar för det kollegiala lärandet bland skolans pedagoger. Genom en fenomenologisk ansats undersöks de utländska lärarnas upplevelser av det kollegiala lärandet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem utländska lärare. De har fått beskriva deras upplevelse av och förväntningar kring men också de möjligheter och utmaningar de stött på i samband med det kollegiala lärandet på skolan. Hur begreppet utländsk lärare används i denna studie förklaras i introduktionen. Huvudsakliga resultaten visar att de intervjuade lärarna upplever kollegialt lärande som ett samarbete mellan de som ingår i kollegiet men detta samarbete kunde se ut på olika sätt. En del lärare såg det som ett samarbete för att exempelvis spara tid eller underlätta planering medan andra såg det som ett sätt att utveckla sin egen och andras praktik. De intervjuade lärarna upplever att engagemang från skolledare och kollegor är en nyckelfaktor när det kommer till det kollegiala lärandet men sättet de två yrkesgrupperna förväntades visa sitt engagemang var olika. Av kollegor förväntade de sig att de skulle vara förberedda och delta aktivt medan skolledare förväntades vara insatta, skapa förutsättningar för och värdesätta detta arbete. Vidare upplevde de att de bidrog till det kollegiala lärandet först efter att de stärkt sitt akademiska språk och kommit in i den svenska skolkontexten som enligt de intervjuade lärarna skedde först när de började arbeta i den svenska skolan. Studien visar också att de utländska lärarna initialt inte känner sig rustade för den svenska skolan trots att de förvärvat en svensk lärarexamen. Studien visar att rektorer behöver stärka handledningen av de utländska lärarna när de börjar arbeta i den svenska skolan. Handledningen ska i första hand handla om att komma in i den svenska skolkontexten. De utländska lärarna behöver också stöttas i utvecklingen av deras akademiska språk för att i ett tidigt skede vara en del av det kollegiala lärandet på skolan. / In recent years, more teachers from different educational backgrounds have started working in Swedish schools. This creates new challenges for principals who, as pedagogical leaders, must lead and create appropriate opportunities for collegial learning among their educators. Through a phenomenological approach, immigrant teachers' experiences of collegial learning have been examined. Semi structured interviews were conducted with five immigrant teachers. These teachers were given the chance to discuss their experiences of collegial learning, their expectations, opportunities and challenges that they encountered in connection with collegial learning at the school. The way the term immigrant teacher is used in my study is explained in the introduction. The main results show that the interviewed teachers view collegial learning as a collaboration between those who are part of the college, but this collaboration differed in approach. Some teachers saw it as a collaboration to save time or facilitate planning while others saw it as a way to develop their own and others' practice. The interviewed teachers feel that commitment from school leaders and colleagues is the primary factor when it comes to collegial learning, but the way the two professional groups were expected to show their commitment was different. Colleagues are expected to be prepared and participate actively, while school leaders were expected to be experienced, create conditions for and value this work. Furthermore, they felt that they could only contribute to collegial learning after they had strengthened their academic language and immersed themselves into the Swedish school context, which, according to the interviewed teachers, only happened once they started working in Swedish schools. The study also shows that the immigrant teachers initially do not feel equipped for the Swedish school despite having acquired a Swedish teaching degree. The study shows that principals need to strengthen their guidance of immigrant teachers when they start working in the Swedish schooling system. This guidance should primarily be about supporting immigrant teachers to adapt into the Swedish school context. Immigrant teachers also need to be supported in the development of their academic language from an early stage, in order to be able to be part of the schools collegiate learning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-90773 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Ciber Jasarevic, Anela |
| Publisher | Karlstads universitet, Centrum för HumanIT (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds