Följande uppsats baseras på kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare inom Försäkringskassan och på kommunal nivå med syfte att undersöka sexualitetens utrymme och uttryck inom myndighetsutövningen kring LSS och personlig assistans. Genom ett crip- och queerteoretiskt ramverk undersöker jag på vilka premisser assistansanvändares sexuella liv och subjektsskapande tas i beaktning och kan främjas inom LSS- utredningarna. Empirin visar att sexualitetens utrymme inom dessa utredningar är mycket begränsat, sett till både lagstiftningens utformning, innehållet i myndigheternas vägledande dokument och efterfrågan från individer att ta dessa frågor i beaktning. Handläggarna betraktar således sexualitetens utrymme inom LSS som en icke-fråga, trots att tidigare forskning visar på att det råder ett strukturellt förtryck där sexualiteten hos personer med normbrytande funktionalitet osynliggörs. Utrymmet begränsas vidare genom att om sexualiteten hos personer med normbrytande funktionsvariationer väl ska göras någorlunda begriplig så begränsas den till en heteronormativ och kognitivt normfungerande kontext. Handläggarna målar upp en bild av en sexuell hierarki där den sexualiteten hos personer med funktionsvariationer som är privat, heteronormativ och kognitivt medveten placeras högst upp, medan den som är offentlig, icke-heteronormativ och kognitivt funktionsvarierad placeras nederst. Den funktionsvarierade sexualitetens existens och möjligheter till att främjas sker således på helt andra premisser än den funktionsfullkomliges.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-80246 |
Date | January 2019 |
Creators | Bergström, Clara |
Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1821 seconds