Sammanfattning Yttrandefriheten utgör en av grundbultarna i en demokratisk rättsstat. I svensk rätt är den grundlagsskyddade yttrandefriheten, reglerad i TF och YGL, starkt förankrad. De inskränkningar som får göras i denna bygger på noggranna överväganden. Att utpeka annan fysisk person såsom brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämna uppgift som är ägnad att utsätta denna för andras missaktning utgör förtal. Förtal är såväl ett yttrandefrihetsbrott enligt 7 kap. 4 § p. 14 TF, som ett brott mot person enligt 5 kap. 1–2 §§ BrB. Det som den svenska förtalsregleringen syftar till att skydda är den objektiva äran: anseendet, det goda namnet och ryktet hos det potentiella offret. I svensk rätt har intagits en ståndpunkt om att juridiska personer inte är berättigade till ett rättsligt skydd vid förtal, eftersom förtalet inte anses angripa någons anseende. Införandet av ett straffrättsligt ansvar vid förtal mot juridisk person har föreslagits, men avfärdats med motiveringen att det skulle utgöra en omotiverad inskränkning i yttrandefriheten. I vissa utländska rättssystem, vilka upprätthåller en stark yttrandefrihet, åtnjuter juridiska personer dock ett rättsligt skydd mot förtal genom straffrättslig eller civilrättslig lagstiftning. Juridiska personer åtnjuter därtill flertalet grundläggande ekonomiska och personliga fri- och rättigheter inom unions- och konventionsrätten. Av nämnda fri- och rättigheter är rätten till effektiva rättsmedel av särskild betydelse. Därtill är medlemsstater i Europeiska unionen (EU) skyldiga att tillhandahålla effektiva rättsmedel till enskilda för att säkra ett effektivt domstolsskydd. Det har ännu inte prövats huruvida en särskild civilrättslig skadeståndsreglering vid förtal mot juridisk person bör införas i svensk rätt, i syfte att skapa ett effektivt rättsmedel som är mindre benäget att inskränka yttrandefriheten. I förevarande framställning konstateras att juridiska personer åtnjuter ett kommersiellt anseende och ett rykte som kan bli föremål för kränkningar genom förtal. Skadeverkningarna av förtal är i huvudsak ekonomiska. Svensk rätt, avseende bristen på rättsmedel vid förtal mot juridisk person, är oförenlig med unions- och konventionsrätten, eftersom den riskerar att direkt kränka juridiska personers grundläggande fri- och rättigheter. I svensk rätt existerar en möjlighet att reglera förtal mot juridisk person i skadeståndslagen (1972:207). Direkta ingrepp i den grundlagsskyddade yttrandefriheten undviks därigenom. Det särskilda civilrättsliga skyddet som i förevarande framställning föreslås, bör omfatta ogrundade uppgifter som utgör anklagelser om brott vilka har begåtts inom den juridiska personens verksamhet eller i dennas namn, eller eljest ogrundade uppgifter om specifik omständighet. Det nämnda skyddet mot förtal bör kunna göras effektivt genom införandet av en särskild skadeståndsregel.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-147554 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Huskanovic, Edina |
| Publisher | Linköpings universitet, Affärsrätt |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds