Bakgrund: Depression och ångest är två av de vanligaste folkhälsosjukdomarna inom psykiska sjukdomar. Omkring fem till åtta procent av barn i åldern 0–18 år lider av depression eller ångest. Depression påverkar personens energi och sinnesstämning vilket kan leda till en icke fungerande vardag. Ångest begränsar personens sociala tillvaro och kan även ge kroppsliga besvär. Att inte behandla dessa två sjukdomar kan leda till långsiktiga biverkningar. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design baserad på 13 inkluderande artiklar, 12 med kvalitativ ansats och en med mixad metod där endast den kvalitativa delen av resultatet inkluderades. Huvudresultatet visar att föräldrar upplevde en känsla av maktlöshet och att inte räcka till. Föräldrarna uppgav svårigheter i att veta när, var och hur de skulle söka vård till barnet. Sammantaget visade föräldrarna olika upplevelser om olika instanser inom sjukvården. Slutsats: Föräldrarna upplevde svårigheter i att identifiera sitt barns dåliga mående och känslor som skuld, skam och stigma var återkommande. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ta vara på föräldrars upplevelser av barnets förändrade mående. Sjuksköterskan ska arbeta för att främja en god relation där föräldrarna kan känna sig betrodda och sedda vilket kan leda till en förbättrad upplevelse av vården. / Background: Depression and anxiety are two of the most common dieseases among the population, when talking about mental illness. Around five to eight procent of the children in the age from 0 – 18 suffers from depression or anxiety. Depression has a direct influence of the energy as well the mood of a human being. It can lead to problems in the every day life. Anxiety limits the social life and can also cause physical damage. Not treating these two diseases can lead to long-term side effects. The aim of this study was to describe parents experiences of living with a child with mental illness. Method: A literature study with a descriptive design based on 13 included articles, 12 with a qualitative design and one with a mixed method design where only the qualitative part of the results were included. Results: Parents experienced a feeling of powerless and helpless. There where also uncertanties in knowing when, where and how they should reach out for help concerning their child. Overall the parents had different experiences among different instances in the health care. Conclusion: Parents experienced difficulties in identifying the childs poor well beeing. Feelings like guilt, shame and stigma were recurring. The role of the nurse is important, especially when it comes down to the experiences from the parents concerning a change in the well beeing of the child. The work of the nurse should be about encouring a good relationship with the parents, making them feel trusted and seen and therefore perciving an improved experience in the health care.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-43974 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Svanbom, Madeleine, Heiskanen, Josefin |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds