Studien har till syfte att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare på olika gymnasieskolor upplever digitala förändringar i det faktiska vägledningsarbetet med elever under coronapandemin. Tidigare forskning inom ämnet belyser både det historiska användandet av digital vägledning men även hur den används idag. Den teoretiska referensram som använts för studien är sociokulturellt perspektiv och kommunikationsteori. Åtta studie- och yrkesvägledare har intervjuats och därefter har intervjuerna analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. I studiens resultat framkommer det att respondenterna har en gemensam upplevelse gällande det faktiska arbetet med digital vägledning, hur den har påverkats av den digitala vägledningen samt vilka möjligheter och hinder det finns i arbetet med digital vägledning. Respondenternas upplevelse är att tillgängligheten har ökat och att studie- och yrkesvägledningen når både fler elever och föräldrar med hjälp av den digitala vägledningen. Ytterligare en möjlighet med den digitala vägledningen är att elever med psykosocial problematik har blivit lättare att nå och etablera relation med. Ett hinder som respondenterna lyfter är att de pauser som tidigare funnits i samband med förflyttning mellan fysiska möten har försvunnit och till följd av detta får de inte tid att mentalt bearbeta ett möte innan de går in i ett nytt. Ytterligare ett hinder med den digitala vägledningen är avsaknaden av att kunna avläsa kroppsspråk och sinnesstämning vilket påverkar relationsskapandet..
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-185481 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Fasth, Amanda, Silfvergren, Johanna |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds