Även innan Covid-19 fanns det behov av att digitalt utveckla studie- och yrkesvägledningen för att tillmötesgå digitaliseringens utveckling i samhälle och hos människor generellt. Under pandemin tvingades dock även studie- och yrkesvägledare in i ett helt nytt arbetssätt. Syftet med denna studie är därför att utveckla kunskap om hur studie- och yrkesvägledare uppfattar och arbetar med digital vägledning, med fokus främst på det digitala vägledningssamtalet via skärm. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats med semistrukurerade intervjuer och tematisk anlays. Respondenterna bestod av sju examinerade studie- och yrkesvägledare med erfarenhet av både traditionella och digitala vägledningssamtal. Resultatet visar att studie-och yrkesvägledaren upplever både möjligheter och utmaningar i sitt arbete med digitala vägledningssamtal. Ökad tillgänglighet, effektivitet och flexibilitet för både sökande och studie- och yrkesvägledare upplevs som en fördel, medans brist på kroppsspråk och digital kompetens upplevs som begränsande. Studie- och yrkesvägledare ska se det digitala vägledningssamtalet som ett komplement i sitt yrkesutövande med medvetenhet om att alltid anpassa vägledningen efter den sökandes förutsättningar och behov. Framtida forskning efterfrågas där sökandes perspektiv på digitala vägledningssamtal är i fokus.

This study aims to investigate how Study Counsellors at universities in Sweden haveexperienced the change with their work in guidance for students during the covid-19pandemic. The study focused on Study Counsellors work with ICT, InformationCommunication Technology, in guidance during 2019- 2021. In March 2020 when thepandemic spread over the world, all service and guidance for students had to transfercareer-and study guidance available on campus into digital guidance. The result shows howthe distance related career- and study guidance did change for the study counsellors andhow our participants describe both the change and their experience of using ICT inguidance. It is a qualitative study with semi-structured interviews. In conclusion, allparticipants experienced the change from study counselling on campus to work from homefrom a distance, as fast and challenging. Some of the counselors have been more creativeand developed new services and activities for their students and some has been morereserved to get on board and use digital tools in their guidance work. As research show, it isnecessary to develop both digital services and competence in guidance and guidance toolsto keep up with future demands from the public.

Studiens syfte är att kartlägga hur de studie- och yrkesvägledare som är aktiva inom högskola, universitet och vuxenutbildning upplever att de grävande, samt de relationsskapande processerna fungerar under ett vägledningssamtal som sker på distans via digitala plattformar jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal. De frågeställningar som ämnar besvara studiens syfte är: Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att den grävande samtalsmetodiken i ett vägledningssamtal fungerar när det sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal?; Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att det fungerar att skapa ett empatiskt samtalsklimat i ett vägledningssamtal som sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal?; samt Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att relationsskapandet mellan studie- och yrkesvägledaren och den sökande fungerar i ett vägledningssamtal som sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal? Problemformuleringen grundar sig i att digital vägledning historiskt sett använts mer till att förmedla information snarare än att förmedla valkompetens. Problematiken handlar således om huruvida det empatiska samtalsklimatet, de relationsskapande processerna, samt den grävande samtalsmetodiken (probing) är lika högkvalitativ i ett digitalt vägledningssamtal som i ett fysiskt. Studien använder sig av en kvalitativ metod där sex studie- och yrkesvägledare aktiva inom högskola, universitet eller vuxenutbildningen intervjuas genom semistrukturerade intervjuer. Empirin analyseras utifrån Egans The skilled helper model, samt Malténs kommunikationsteori. Resultaten visar att informanterna generellt inte upplever någon betydande kvalitetsskillnad när grävande samtalsmetodik används i ett digitalt vägledningssamtal jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal. De upplever också att de relationsskapande processerna, den personliga kontakten, och samtalsklimatet är annorlunda i det digitala samtalet jämfört med i det fysiska. Det går dock inte att dra några slutsatser kring om detta är hämmande för det digitala vägledningssamtalets kvalitet.

Från när det första fallet av covid-19 upptäcktes i Sverige i början på 2020, tills att restriktionerna lyftes och covid-19 inte längre klassades som en samhällsfarlig sjukdom i början på våren 2022, har studie- och yrkesvägledare behövt anpassa sitt arbete från fysisk vägledning på campus till digital vägledning genom program som Zoom och Google Meet. Just därför är studiens syfte att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelse av den digitala vägledningen under coronapandemin och om digitaliseringen har ändrat hur vägledare arbetar. Studiens frågeställningar är hur har coronapandemin påverkat förutsättningarna för vägledningssamtal och hur har studie- och yrkesvägledares upplevelse varit av den digitala vägledningen under coronapandemin? Studien använder sig av en kvalitativ intervjumetod men en semistrukturerad intervjuguide för att tillåta vägledarna att utveckla sina svar. Svaren har kategoriserats i fyra teman och dessa teman har analyserats med hjälp av Arne Malténs kommunikationsteori och Gerard Egans SOLER-modell för att förklara studie- och yrkesvägledares upplevelse av den digitala vägledningen. Begrepp som verbal kommunikation, icke-verbala kommunikation, kontext, en- och tvåvägskommunikation används för att förklara studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av den digitala vägledningen. Resultatet som studien kommer fram till är att digital vägledning upplevs sakna icke verbal kommunikation men att vägledarna kan använda det som ett komplement till fysisk vägledning.

Studien har till syfte att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare på olika gymnasieskolor upplever digitala förändringar i det faktiska vägledningsarbetet med elever under coronapandemin. Tidigare forskning inom ämnet belyser både det historiska användandet av digital vägledning men även hur den används idag. Den teoretiska referensram som använts för studien är sociokulturellt perspektiv och kommunikationsteori. Åtta studie- och yrkesvägledare har intervjuats och därefter har intervjuerna analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. I studiens resultat framkommer det att respondenterna har en gemensam upplevelse gällande det faktiska arbetet med digital vägledning, hur den har påverkats av den digitala vägledningen samt vilka möjligheter och hinder det finns i arbetet med digital vägledning. Respondenternas upplevelse är att tillgängligheten har ökat och att studie- och yrkesvägledningen når både fler elever och föräldrar med hjälp av den digitala vägledningen. Ytterligare en möjlighet med den digitala vägledningen är att elever med psykosocial problematik har blivit lättare att nå och etablera relation med. Ett hinder som respondenterna lyfter är att de pauser som tidigare funnits i samband med förflyttning mellan fysiska möten har försvunnit och till följd av detta får de inte tid att mentalt bearbeta ett möte innan de går in i ett nytt. Ytterligare ett hinder med den digitala vägledningen är avsaknaden av att kunna avläsa kroppsspråk och sinnesstämning vilket påverkar relationsskapandet..

Utbildningsdepartementets utredning av studie- och yrkesvägledning lyfter digitala och interaktiva vägledningstjänster som ett verktyg för att utveckla vägledningen i Sverige. Samtidigt ställde många skolor om till distansundervisning under våren 2020 till följd av smittspridningen av Covid-19, vilket innebar att studie- och yrkesvägledare behövde erbjuda vägledning på distans.Syftet med undersökningen är att utreda vilka verktyg som används vid digital vägledning och vilken kvalité samt vilka för- och nackdelar som dessa har. Frågeställningar vi har undersökt är: Vilka digitala verktyg är vanligast förekommande vid vägledning på distans? Hur upplever studie- och yrkesvägledare kvalitén på digital vägledning? Vilka för- och nackdelar upplever studie- och yrkesvägledare med dessa digitala vägledningsverktyg? En kvantitativ metod har tillämpats och empirin har samlats in med enkäter som skickades ut till studie- och yrkesvägledare. Analysen har utgått från kommunikationsteori och begreppen digital natives och digital immigrants.Resultatet visar att traditionella verktyg som mejl och telefonsamtal har flest användare. De olika åldersgrupperna använder sig av olika digitala verktyg. Av undersökta verktyg upplevs videosamtal hålla den bästa kvalitén. Digital vägledning generellt upplevs hålla en god eller ganska god kvalité. Tillgänglighet och flexibilitet anses vara de främsta fördelarna och avsaknad av personlig kontakt upplevs vara den största nackdelen med digital vägledning.

Syftet med studien är att granska hur studie- och yrkesvägledare som arbetar med metoderna walk and talk och/eller e-vägledning upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Sju semi-strukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare från olika delar av Sverige. Vi använde oss av kvalitativ metod och tillämpade organisationsteoretiska perspektiv (human-resource perspektivet och det strukturella perspektivet) som teoretisk utgångspunkt. Vidare användes det salutogena perspektivet med särskilt fokus på KASAM, alltså känsla av sammanhang. Resultatet av vår studie framvisade att användningen av e-vägledning och/eller walk and talk inte påverkade studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö på ett betydande sätt, men att det kunde ge positiva effekter hos klienterna. Respondenterna hade även möjligheter till kompetensutveckling samt möjligheter till att påverka sin egen arbetsmiljö. De viktigaste faktorerna för en positiv och god arbetsmiljö beskrevs vara känsla av sammanhang, god kommunikation mellan kollegor, kollegialt stöd samt sammanhållning.

Från och med 1 april 2022 klassas inte längre Covid-19 som en allmänfarlig- eller samhällsfarlig sjukdom och restriktionerna som tidigare tvingade fram digital vägledning i skolor gäller inte längre.Studiens syfte och frågeställning är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare förhåller sig till digital vägledning efter covid-19 pandemin och vilka fördelar- samt nackdelar de upplevt med digital vägledning.I denna kvalitativa studie intervjuades sex studie- och yrkesvägledare där alla informanterna var verksamma på olika grundskolor. Intervjuerna har gjorts med utgångspunkt i en semistrukturerad intervjuguide.Genom att analysera intervjuerna med hjälp av Malténs kommunikationsteori och Egans The Skilled Helper Model har vi besvarat vårt syfte och frågeställning. Egan och Maltén beskriver bland annat att icke-verbal kommunikation är en viktig komponent i kommunikation då denna utgör en stor del av samtal.Resultaten i denna studie visar att digital vägledning missar en del av den icke-verbala kommunikationen då parterna till viss del inte kan se varandras kroppsspråk.Det framkommer även att samtliga informanter har uppfattningen att den digitala vägledningen aldrig kan ersätta det fysiska mötet face-to-face men att det finns fler fördelar än nackdelar med digital vägledning.I studien lyfts också att vissa särskilda grupper, till exempel elever med NPF-diagnos och hemmasittare gynnas av digital vägledning.

Digitaliseringen av samhället de senaste årtiondena har på många sätt förändrat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt vilket har medfört nya möjligheter och utmaningar. Den på- gående Coronapandemin har påskyndat den digitala transformationen eftersom studie- och yrkesvägledning tvingats drivas på distans. Därmed har vägledarnas kompetens inom in- formation och kommunikationsteknik, IKT, kommit att aktualiserats. Denna studie under- söker studie- och yrkesvägledares upplevelse och förutsättningar. Baserat på intervjuer med studie- och yrkesvägledare och klienter kan det i studien urskönjas att det finns brist på kompetens hos vägledare att arbeta med integrerade kreativa program vid olika videosamtal eller andra nätbaserade samtalsapplikationer. I studien har det framkommit att de intervju- ade studie- och yrkesvägledarna saknar den kompetens som krävs för att uppfylla klienter och myndigheternas förväntningar. Man kan därmed se att det krävs adekvat utbildning för så väl befintliga som kommande studie- och yrkesvägledare för att öka den digitala kompe- tensen så den tangerar med den digitala utvecklingen i samhället.

Under våren 2020 konstaterades att coronaviruset Covid-19 är en pandemi. Detta medförde restriktioner inom skolvärlden som innebar en påtvingad förändring att bland annat studie- och yrkesvägledningen nu skulle ske digitalt. Med frågeställningarna ”Hur ser utvecklingen av den snäva och vida digitala vägledningen ut för studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan”, ”Vilka för- och/eller nackdelar ser studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan med digital vägledning?” samt ”Vilka önskemål finns hos studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan kring eventuell kompetensutveckling när det gäller digital vägledning?” är vår förhoppning att vi ska uppnå studiens syfte. Syftet är att undersöka huruvida verksamma studie- och yrkesvägledare på kommunala gymnasieskolor i sju kommuner i norra Sverige anser sig besitta de kompetenser som behövs för att anpassa sig till ett eventuellt nytt arbetssätt med digital vägledning, samt om och i så fall hur detta har utvecklats i samband med Covid-19. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för insamling av data. Vi har analyserat resultatet med hjälp av karriärteorin Social Cognitive Career Theory (SCCT), och dess begrepp upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål. Av denna studie framgår att den snäva vägledningen fungerar relativt väl digitalt, medan den vida vägledningen upplevs som en utmaning. I resultaten lyfts fördelar med digital vägledning som effektivitet och tillgänglighet samt nackdelar som brist på personlig kontakt. Det framgår även att videosamtal föredras framför telefonsamtal bland de studie- och yrkesvägledare vi intervjuat, samt att efterfrågan på kompetensutveckling uppfattas som minimal. Framledes kan informanterna se att en kombination av traditionell och digital vägledning är att föredra, även när det blir möjligt att genomföra mer vägledning på plats. / In the spring of 2020, it was declared that the coronavirus Covid-19 is a pandemic. This led to restrictions in the school generally that meant a forced change that, among other things, career guidance would now take place digitally. With the questions ”What is the development of the narrow and wide digital guidance for career counsellors in upper secondary school?”, ”What advantages and/or disadvantages do career counsellors in upper secondary school see with digital guidance?” and ”What are the wishes of career counsellors in upper secondary school regarding possible competence development in digital guidance?” our hope is that we will achieve the purpose of the study. The aim is to investigate whether active career counsellors at municipal upper secondary schools in seven municipalities in northern Sweden consider themselves to possess the skills needed to adapt to a possible new way of working with digital guidance, and if so how this has developed in connection with Covid-19. A qualitative research method with semi- structured interviews was used for data collection. We have analyzed the results using Social Cognitive Career Theory (SCCT), and its concept of self efficacy, outcome expectations and personal goals. This study shows that the narrow guidance works relatively well digitally, while the wide guidance is perceived as a challenge. Our results highlights benefits of digital guidance such as efficiency and accessibility as well as disadvantages such as lack of personal contact. Other results indicates, among other things, that video calls are preferred to telephone calls by the career counsellors when it comes to career guidance, and that the demand for competence development is perceived as minimal. In the future, the informants can see that a combination of traditional and digital guidance is preferable, even when it becomes possible to implement more face-to- face guidance.